EU Constitution grundlag konstitution hos nejtillemu.com

Belgian prime minister Guy Verhofstadt has pleaded for the creation of a federal "United States of Europe."
His new book "The United States of Europe."
EU Observer 1/12 2005

EU:s förslag till ett nytt konstitutionsfördrag är lagt på is och frågan är när det kan tinas upp. Befinner sig EU i en olöslig kris? Hur ska folkets förtroende återupprättas? Dessa frågor stod i centrum på ett seminarium som Palmecentret anordnade i Göteborg.
EU har aldrig befunnit sig i en värre situation under den tid som Sverige har varit medlem, konstaterade Lars Danielsson i sitt inledningsanförande,
och förklarade att det är en kris som inte bara rör konstitutionen.
Palmecenter 22/11 2005

- Slutsatsen kanske måste vara att vi har nått gränsen för hur mycket vi tål. Med undantag för vissa områden verkar det inte finnas stöd för att flytta beslutskraften från nationell till europeisk nivå.

Själv anser han inte att det bortröstade förslaget skulle leda till en "europeisk superstat" utan snarare till en tydligare uppdelning mellan beslutsfattandet på nationell och EU-nivå. Dessutom är han rädd för att utvidgningen, som han själv tycker är den viktigaste drivkraften, hotas.
- Det är ju det som gör EU till ett fredsprojekt värt namnet.

The big political questions behind Europe’s identity crisis go largely unanswered.
How and where does Brussels fit into this new, and still changing, global landscape? Where does the union find space for itself between national polities and the world beyond?
Philip Stephens, Financial Times, November 4, 2005

Tumultuous shifts in comparative advantage between developed and emerging economies, above all China and India, mean that Europe’s welfare systems must be pro-active. The unemployed will get jobs only if they are helped and, sometimes, prodded. Demography demands that we will have to work longer and contribute more to our pensions. Too many young people are leaving education unskilled and unqualified

We saw the polarising effect in the French and Dutch rejections of the European constitutional treaty. In France, leftwing protectionism made an ally of rightwing nationalism. In the Netherlands, fears about the impact of immigration on national identity and cultural cohesion saw the voters repudiate the long-standing liberal consensus. The same drift to the extremes can be seen elsewhere.

We have seen deepening Euroscepticism in Britain, a more self-interested Germany and the revival of Gaullism in France. Hardly surprising then that European voters have come to regard the EU as part of the problem rather than the solution to the new insecurities.
This is the ground that has to be won back. Not in the cause of Monnet’s dream of a small, close-knit and essentially federal union; that ideal, fine for its time, no longer fits today’s world.

Poland will "definitely" hold a referendum on the adoption of the euro, the country’s newly elected president Lech Kaczynski has said.
"Getting rid of one's own currency is a very serious limitation of one's own sovereignty."
EU Observer/AP 25/10 2005

He added that the poll would probably take place in the second half of his five-year term, stating "Our friends in Europe are not encouraging us to act hastily".

Som Jakub Swiecicki betonat i EU - avgrund eller avstamp? (Världspolitikens dagsfrågor 2005:7-8) finns det grundfrågor att tala om.
Vad är bra och dåligt med integrationen? Går den för fort? Går den för djupt? Hur ska Europa se ut och styras? Vad är Europa?
SvD-ledare 5/10 2005

Det starkaste argumentet för folkomröstning är emellertid att medborgarnas möjligheter att påverka beslutet har varit bristfälliga och att man därför skulle kunna ifrågasätta om ett ratificeringsbeslut av nuvarande riksdag vore representativt för folkviljan.
Folkomröstning eller parlamentsratificering - hur besluta om förslaget till konstitutionellt fördrag?
Ann-Cathrine Jungar och Christer Karlsson, Sieps 2005, pdf

Poland could be heading for a referendum on the adoption of the euro in late 2009, as the country gets ready to vote in a new right-leaning government in Sunday's (25 September) general elections.
EU Observer 20/9 2005

Centre-right group Civic Platform (PO) and the eurosceptic Law and Justice party (PiS) both came out in favour of a referendum on the single currency in the Polish press on Monday (19 September), with Law and Justice proposing a date toward the end of the parliament's next four year-long session.

After the No votes in the referendums on the constitutional treaty
A prominent pro-market French economist, Patrick Messerlin, professor at the Institut d’Etudes Politiques de Paris
The votes were neither surprising nor disastrous. But they do end, at least for the moment, the dream of an ever-closer union across an EU of at least 25 member states and 450m people.
Martin Wolf, Financial Times, 5/10 2005

Nu kan det hända, det som man försäkrade aldrig skulle kunna hända.
Att även Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen måste anpassas till EU:s krav.
Lagrådet konstaterar att riksdagen år 2002 gjorde en grundlagsändring som innebär att även maktöverlåtelse som strider mot svensk grundlag numera kan ske till EU med ett enda beslut
och utan att folket tillfrågas i allmänna val
Björn von der Esch (kd), motion till riksdagen den 15 september 2005

Lagrådet som regeringen tillfrågat om vissa lagändringar, har konstaterat att EU-grundlagen kan antas utan folkomröstning. Det sensationella är Lagrådets motivering.

Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen - som trots att de utgör vårt statsskicks grunder - berörs bl.a. genom att media kommer att kunna åtalas för ekonomiskt förtal av företag. Ej möjligt idag.

Ingen vare sig i riksdag eller media har sannolikt varit medveten om dessa konsekvenser av riksdagsbeslutet, Lag (202:903), som nu vållat konstitutionellt kaos i riksdagen.

Förre talmannen Björn von Sydow utses i morgon till ny ordförande i Vetenskapsrådet av regeringen/utbildningsminister Lars Leijonborg
SvD nyhetsplats 20/12 2006

Brev till Talmannen Björn von Sydow
Riksdagen måste ges möjlighet att på lämpligt sätt ta upp frågan på nytt, för att ge medborgarna tillbaka deras rättmätiga inflytande i en demokrati.
Eftersom Du är den ytterst ansvarige för att riksdagen i sin maktutövning respekterar de grundlagar svenska folket beslutat skall gälla
Björn von der Esch, den 10 augusti 2005

Lagrådet konstaterar att riksdagens ställning numera "urholkas i väsentlig grad" och att överlåtelse av riksdagens grundlagsfästa makt "kan ske utan att vare sig vanlig lag eller grundlag ändras". Folket har fråntagits rätten att uttala sin mening i val eller folkomröstning, eftersom "...grundlagen kan åsidosättas utan att folket som annars är föreskrivet, får tillfälle att yttra sig i val".
www.lagradet.se (pdf)

När Lagrådets slutsatser blev kända konstaterade en av konstitutionsutskottets mest erfarna ledamöter att "Antingen har jag och även övriga i konstitutionsutskottet - och därmed hela riksdagen - blivit grundlurade…våren 2002, eller så har lagrådet ... begått det här årtiondets fadäs"(Sydsvenskan aktuella frågor 22/7).

Plötsligt visar det sig att den mest fundamentala principen i en demokrati - folkets suveräna makt - blev grovt åsidosatt genom ett närmast obemärkt riksdagsbeslut 2002. Med beslutet att i tysthet beröva medborgarna deras i grundlagen inskrivna rätt att uttrycka sin mening i val eller folkomröstning, rubbades grunden för vår demokrati.

Eftersom Du är den ytterst ansvarige för att riksdagen i sin maktutövning respekterar de grundlagar svenska folket beslutat skall gälla, vädjar jag om Din uppmärksamhet på det inträffade. De beslut som stundar om att till övriga EU avhända oss 98 procent av vårt nuvarande självbestämmande över våra naturtillgångar, avgör nu riksdagen på egen hand, sedan folket ställts utanför.

En ödesfråga för kommande generationer! Inte ens konstitutionsutskottet - än mindre övriga riksdagsledamöter - visar det sig nu, har insett konsekvenserna av detta fatala beslut.

Riksdagen måste ges möjlighet att på lämpligt sätt ta upp frågan på nytt, för att ge medborgarna tillbaka deras rättmätiga inflytande i en demokrati. Inte minst för våra efterkommandes skull.

"Gud lever och mår bra. Han arbetar dock på ett mindre ambitiöst projekt". Så lär det stå som graffiti på en vägg i Oxford. Det påstod åtminstone professor Larry Siedentop när han redan för några år sedan förutsåg den framväxande europeiska förtroendekrisen.
Förslaget till konstitutionellt grundfördrag har numera dödförklarats till och med av de sista EU-entusiasterna.
Rolf Gustavsson SvD 25/9 2005

Sömngångaraktigt har Europas politiska ledare sedan 15 år traskat patrull in i den allt djupare misstron, sade han.

Européerna själva framstår som vanligt som Europas värsta fiende, slår det mig när jag bläddrar i en hög ambitiösa akademiska studier. Under året har det i USA kommit ut böcker med anspråksfulla titlar som "Den europeiska drömmen", "Europas förenta stater", eller "Den europeiska superstaten". I London har dessutom den briljante provokatören Mark Leonard kommit ut med en pamflett som förklarar varför Europa skulle styra världen i detta nya århundrade. (I svensk översättning: "Utmaning Europa".)

Allt detta verkar i dag vara förspilld tankemöda. De skrevs innan EU-samarbetet i somras tvingades ta en "tankepaus" som för övrigt innehåller mer paus än nya tankar.

Sorgen och saknaden drabbar även hela den vägrarfront som byggt sin politiska framgång på att säga nej till EU. När den så hotfulla europeiska superstaten mer liknar ett fallfärdigt korthus måste den väl hitta något nytt hjärnspöke att skrämmas med, en ny nej-fråga. Jag förstår att Nils Lundgren och kompani sliter hårt med frågan inför riksdagsvalet nästa år.

Joschka Fischer, som nu träder tillbaka, var kanske den siste betydelsefulle representanten för den gamla ambitiösa europeiska visionen.

Kommentar av Rolf Englund:
Rolf Gustavsson gör sig dummare och simplare än vad han är, hoppas jag. Han inser säkert att EMU- och EU-grundlagsmotståndarna - däribland Nils Lundgren - inte är besvikna om segern verkligen skulle vara vunnen, utan hellre sänder meddelandet: "Mission accomplished, returning to base".

Även om man kan disputera om exakt vilka aspekter av det europeiska projektet som väljarna har sagt nej till är detta nej otvetydigt.
Och utan detta folkliga mandat måste accelerationen i det europeiska samarbetet bromsas in. Liksom unionens ledare måste söka sig tillbaka till utgångspunkterna och fråga sig om och i så fall var man slagit in på fel väg
De kritiker som menar att det är omöjligt att omvandla en organisation som en gång byggde på det nära samarbetet mellan sex geografiskt närliggande stater till en union med 25 och potentiellt 35 medlemsländer måste få ett svar.
DN huvudledare 11/8 2005

The French and Dutch referendum votes against the European constitutional treaty
It is a crisis provoked by the expansion of the European Union. It was foreseeable, and was sooner or later inevitable.
The rejection surely demonstrated the current gap of comprehension between European political elites and the European public, but was mainly evidence of the consistently underestimated forces of national identity and ambition in each of the twenty-five nations.
William Pfaff, The New York Review of Books, July 14 2005

Large parts of the EU populations in the "old" countries of the union— France, Germany, and the Netherlands among them—are uncomfortable with expansion to twenty-five countries. They are apprehensive about bringing into the EU Romania and Bulgaria, not to speak of the remaining and still unreconciled former Yugoslav states of Croatia, Serbia, Montenegro, and (whatever its eventual form) Kosovo, and very doubtful indeed about Ukraine and Georgia.

The constitution asks a larger sacrifice of national sovereignty than the French, Dutch, and others are willing to accept.

Europa står vid ett vägskäl
och dess ledare kunde inte peka ut färdriktningen.
Ibland ser man saker med nya ögon.
Ingrid Hedström DN 18/6 2005

Det var inte ett rop på fred och enhet från en bred folklig rörelse som drev fram första steget mot europeisk integration.
den franske utrikesministern Robert Schuman den 9 maj 1950
Visionären Monnet var en handlingens man med vänner på höga poster på båda sidor om Atlanten. Han drömde om att bygga ett enat Europa
Ingrid Hedström, DN 15/6 2005
RE: Highly recommended

De franska och holländska nejen har rimligen en gång för alla gjort rent hus med en speciell variant av folkomröstning: den där en regering erbjuder medborgarna att rösta ja eller nej men kräver ett ja.
DN-ledare 13/6 2005

Det är givetvis bra om EU:s ledare i god tid kan lägga fast de ekonomiska ramarna från och med 2007, men det sätt på vilket detta sker har också betydelse. En hård konfrontation mellan nationella särintressen ger ännu en gång medborgarna bilden av EU som toppmännens arena och som ett nollsummespel, där somliga vinner på andras bekostnad. Det är ett säkert sätt att bygga under den misstro och oförståelse som många medborgare hyser gentemot EU. Deras perspektiv är "dom-där-uppe" och "vi-här-nere".

Men också om EU-ledarna vore mer medvetna om detta, vad kan de göra? Projekt "demokrati ovanifrån" har misslyckats, och kommissionens plan D som i demokrati är inte heller svaret. Tid och reflektion är ett par enkla medel som inte prövats.

EU-maskinen går inte att stanna, då ramlar den sönder. Den föreställningen har många av EU:s vänner, men är den verkligen sann?

Men varje 5-åring vet ju att det är mycket lätt att få stopp på cykeln utan att ramla.
Man bromsar och sätter ner foten.
Likadant är det med EU. Man skall bromsa och sätta ned foten.
Rolf Englund i Nya Wermlands-Tidningen 2002-03-01

Alla EU-hatare går med rosiga kinder, självbelåtna leeenden och säger:
"Vad var det vi sa, nu brakar det samman. Det här är folkets protest mot eliten."
Och så får man stå där och skämmas med EU-motståndaren tittar på en med en blick... med vetskapen att de alltid får rätt
Stephan Mendel-Enk, Metro, 3/6 2005

Jonas Sjöstedt är den i "Nej till EU"-gänget som behärskar blicken bäst. Han behöver inga argument längre. För att vinna folkomröstningar och tv-debatter behöver han bara blicken och sin förmåga att väsa "EU är på väg att utvecklas till en suuuperstat".

Persson sade att den svenska ratifikationsprocessen kan skjutas upp om inte nästa veckas EU-toppmöte ger klarhet om hur de andra länderna tänker fortsätta processen.
Regeringens tankar har tidigare varit att riksdagen ska besluta om EU-konstitutionen i december i år.
DN/TT 14/6 2005

Alla riksdagspartier, förutom moderaterna, välkomnar statsminister Göran Perssons besked i dag om att den svenska ratifikationsprocessen om EU- konstitutionen sannolikt skjuts upp.
Text-TV 14/6 2005

Problemet är att beslutsfattarna har försökt gena och springa förbi den politiska debatten, de nationella partierna, medierna, t o m folket.
Vi har inte riktigt insett att idén med demokratiska beslut över gränserna, t o m majoritetsbeslut där ett land kan köras över av en kvalificerad majoritet av de övriga, är så revolutionerande att den måste diskuteras djupt och brett och hanteras med stor respekt för svårigheterna.
Göran Färm, f d Europaparlamentariker (s) 10/6 2005

Fp-ledaren Lars Leijonborg anser att processen med en svensk ratificering av fördraget bör läggas på is.
Han säger att det är meningslöst att fatta beslut om ett förslag vars innehåll förmodligen kommer att ändras.
SvT 2/6 2005

The Dutch vote on the Constitutional Treaty is much more clear than the French one - 63 % No with a 62 % turnout of the electorate.
I expect this to spell the end of the bizarre charade of some European leaders saying that everything must just move on and the French and the Dutch and the possible others must simply be forced to fall in line the one way or the other...
It's simply not going to happen.
Carl Bildt Blog 1/6 2005

De mer hårdföra skeptikerna frukar att EU kommer att försöka genomföra delar av konstitutionen i smyg, ett slags "lättkonstitution".
Det är inte en ogrundad misstanke, vilket förklarar deras iver att döda odjuret en gång för alla.
"Vi har liket på golvet och har slagit två pålar genom hjärtat."
Henrik Berggren signerat DNs ledarsida 7/6 2005

Är nationen svaret på framtidens utmaningar?
Motsvaras individualismens seger över kollektivismen av en nationalismens triumf över unionstanken?
som vi sett i fallet med den dödfödda författningen är det nästan omöjligt att hitta den gemensamma nämnaren mellan bångstyriga demokratier.
Niklas Ekdal DN den 6 juni 2005: Unionen är död, leve nationen

Embrace diversity and decentralisation. That is the conclusion
The countries of Europe are different. They cannot be shoe-horned into a single political process.
The French, for example, want to keep their high-cost, high-regulation leviathan. Let them do so. The UK has, rightly, chosen a different path.
Martin Wolf Financial Times 3/6 2005

Plus ca change, plus c'est la meme chose:
One of the most remarkable characteristics of the European Union is the ability of its leaders to keep building their institutions and expanding their power, self-righteously ignoring whatever obstacles European voters throw in their path.
Anne Applebaum Washington Post 2/6 2005

In 1992, after the French held what turned out to be an extraordinarily close, nail-biting vote on the treaty that set up the common European currency, the then-president, Francois Mitterand, declared the 51.4% "oui" majority a great victory, and he, too, went on as if nothing had happened. The French are not unique in this respect. Indeed, one of the most remarkable characteristics of the European Union is the ability of its leaders to keep building their institutions and expanding their power, self-righteously ignoring whatever obstacles European voters throw in their path.

In a certain sense, of course, the democratic deficit was built into the very heart of the European project from the beginning. For Europe is not, in fact, a nation. Nevertheless, the EU every year writes more European law and influences a wider range of policies, on everything from labor to the environment to arts subsidies. Europe's national parliaments and national debates matter less. Why argue about things you can't influence?

So far the popular response to this erosion of democracy - which has coincided with an economic slowdown in much of Europe, as well as a wave of North African and Eastern European immigration - has been an anguished and inchoate series of "anti-establishment" protest votes.

Although all of these politicians had very different agendas, they shared a common euroskepticism, as well a common nationalism - or, rather, patriotism. But for better or worse, all were responding to their countrymen's understandable feelings that in the rush to unify Europe, their own national identities, traditions and legal systems had been obscured or forgotten.

A few Europeans, at least, understand that Europe is not a nation, and that attempts to make it become one without popular consent will fail. British Prime Minister Tony Blair, for example, has called for Europe to stop and "reflect" before the ratification process is continued.

Plus ca change, plus c'est le meme chose: And if European leaders, and the French above all, do not recognize that Europe needs to be run more democratically, expect the backlash to be broader more powerful, and possibly nastier the next time around.

Författaren och journalisten Anne Applebaum, som är aktuell med boken ”Järnridån” (Albert Bonniers förlag), ser skrämmande likheter med hur Sovjetunionen steg för steg lade delar av Öst- och Centraleuropa under sig efter andra världskriget.
Peter Wolodarski, DN 16 mars 2014

Many explanations have been proffered. Yes, the French and the British were protesting their ineffective establishment parties.
Yes, the European Parliament itself, with its halfhearted mandate and wasteful spending, isn’t an institution people care about.
Yes, the European elections have often been a vehicle for flaky protest votes.
And of course it’s true that the European Union itself has made terrible decisions in recent years,
including the creation of a currency union that devastated the economies of several of its members.
Anne Applebaum, Washington Post, May 31, 2014

“We have sown a seed… Instead of a half-formed Europe, we have a Europe with a legal entity, with a single currency, common justice, a Europe which is about to have its own defence.”
– Valery Giscard d’Estaing
President of the EU Convention, presenting the final draft of the EU Constitution

“Massively and frighteningly, in confusing complexity, with pretentious rhetoric and language of depressing triviality, he [Giscard d’Estaing] provides an Integrationist Manifesto. Some enthusiasts for a Union which never stops adding to its competences may rejoice; but realists - whether they are enthusiasts for Community or Union or opponents who believe that the Treaty of Rome adopted what was, and has developed into, a tragically mistaken system of law-making and government - will want to put this imprecise, foolish and dangerous document into the dustbin of history.”
– Leolin Price CBE QC, Constitutional Lawyer

När giljotinen fallit blir det bokstavligen huvudlöst att låtsas som om ingenting hänt.
Hur kan man förklara att bluffmakare får högre trovärdighet än de styrande politiska ledarna?
Förlorare är hela det europeiska politiska ledarskap som arbetat fram och undertecknat förslaget till konstitutionellt fördrag.
Rolf Gustavsson SvD 5/6 2005

Nu skall vi lyssna bättre, lovar Margot Wallström. Jaha. På vem då? På de politiker som jublar och ser sig som vinnare? De utgör en intressant församling.

Jag skulle med spänning lyssna på diskussionerna i nej-sidans konvent. Men förmodligen får jag vänta förgäves på att nej-sägarna skall ta sitt ansvar. Här blottas samtidigt ja-sidans huvudlösa fiasko. Den har inte bara misslyckats med att vinna förståelse hos vanligt folk för sitt projekt. Den har inte ens lyckats få vanligt folk att inse att nej- sidan säljer tomt prat, chimärer och humbug. Hur kan man förklara att bluffmakare får högre trovärdighet än de styrande politiska ledarna?

Europe’s well-oiled bureaucracy still cannot believe that a systemic failure has occurred, one that could jeopardise the very basis of its existence.
The EU crisis could destabilise political systems in Europe. After all, democracy – government reflecting the will of the people – is the main value of the European order. The attempt by elites to exclude the people from the decision-making process could lead to the rejection of those very elites by society.
Mikhail Gorbachev and Alexander Lebedev, Financial Times July 26 2005

Mikhail Gorbachev was the president of the Soviet Union. Alexander Lebedev is a member of the State Duma and head of the Russian Academy of Sciences’ Integration Research Centre.

It is clear that Europe’s political elites have only themselves to blame for what has happened. The referendums revealed a chasm that divides EU elites and the people of EU countries. It now appears that the framers of the constitution had not envisaged any mechanism in case the ratification process went off course. In other words, they had decided everything beforehand, dismissing any thought that the people they claim to represent could disagree with them.

Why are the people of Europe so angry? The standard answer, as the Germans, French and Dutch all turn against their governments, is that
the European project has gone too far and that political elites have over-reached, losing touch with the ordinary people.
What people are voting against is not just one or other particular clause of the constitution, nor even its general tenor, whether this is too liberal or insufficiently so. The real bugbear is the idea of any unified Constitution which attempts to impose a single system of government on the whole of Europe and purports to harmonise away the political philosophies, economic preferences and social traditions developed in different nations over hundreds of years.
The Death of the Federalist Project? By Anatole Kaletsky Thursday, May 26th 2005

The relative economic decline of "old" Europe since the early 1990s - especially of Germany and Italy, but also of France - has been a disaster almost unparalleled in modern History.

The people of France, Germany, Italy and Holland may be angry about globalization or ultra-liberalism or immigration, but this anger reflects a deeper malaise. Their living standards are falling, their pensions are in danger; their children are jobless and their national pride is turning into embarrassment and even shame.

- Okej, men bortsett från avlopp, medicin, utbildning, vin, säkerhet, jordbruk, vägar, dricksvatten och folkhälsa, vad har romarna någonsin gjort för oss?
Byt ut Rom mot Bryssel och tongångarna är ungefär desamma 2000 år senare.
Niklas Ekdal DNs ledarsida 30/5 2005

Bortsett från fred, låga räntor, tyglad inflation, stabil valuta, en jättelik inre marknad, skydd för mänskliga rättigheter, fri rörlighet, bättre miljö och samarbete mot brottsligheten - vad har EU någonsin gett oss?

"ett förenat Europa med en regering, ett parlament, en beskattning, ett försvar och medlemsländerna som delstater med delstatsregeringar och -parlament.
ett mål att sträva mot"
DN-ledare 9/12 2002

No would be the right answer in next week's French and Dutch referendums
and a good one for Europe
1. "The constitution is a noble document designed to help today's enlarged EU march on more efficiently towards an “ever closer union”, one that can be strong in the face of the United States
2. "The treaty is just a technical matter that will make little real difference and is too boring for voters to worry their pretty heads about."

The Economist print edition May 26th 2005

The arguments are contradictory. That clash is easily solvable, for the second one is nonsense.

That is no mere technical matter and fully deserves the term “constitution”, however much some worried Europhiles may now regret the word.

Moreover the text is not, contrary to the claims of many French antis, “ultra-liberal”. The Economist, which is proud to be liberal with or without the adjective, wishes it were so. But the treaty makes no stipulations about economic arrangements more radical than those that France did so much to craft in the Treaty of Rome in 1957, which provided for the abolition of obstacles to the free movement between member states of goods, persons, services and capital. If the new system would be ultra-liberal, then the European Union must always have been so.

What is needed instead is a treaty that acknowledges the central popular concern: that an EU that is increasingly remote is also a threat to the diversity of Europe's nations and thus to national identity.

Whether or not the French and Dutch electorates kill this current constitution, the EU's future will depend on both permitting and exploiting the continent's very diversity. A Europe that allows different approaches to be tried, whether in single countries or in groups of countries, whether “core” or “non-core”, is likely to be one that survives.

På vilket sätt tycker du att Sverige ska avgöra frågan om förslaget till EU-grundlag?
54% Fråga folket i folkomröstning
29% Låta den riksdag som väljs 2006 fatta beslutet efter en rejäl valkampanj i frågan.
13% Låta den nu sittande riksdagen fatta beslutet utan folkomröstning eller föregående valkampanj.
4% Vet inte
Junilistan 17/1 2005

When a reality TV show attracts more votes than an election, democracy is in trouble.
Here are the figures: in the UK, 11 million votes were cast in the 1999 European election, while 23 million were cast in the third series of Big Brother in 2002.
One British eurosceptic wrote, with an acid pen, that the ungrateful people had voted for "the wrong Big Brother".
BBC

Austrian Chancellor Wolfgang Schuessel has called for a form of European Union tax
Speaking to Euro-MPs in Strasbourg, Mr Schuessel said the idea would not be popular but it was necessary.
BBC 18/1 2006

The debate on the new European constitution is not an easy one. Is it a beast or a beacon?
It of course depends on your starting point and basic attitude towards the European Union.
Margot Wallström blog 6/4 2005

Insofar as the European constitution mentions the free market, it is simply banal and unoriginal.
Insofar as it extends majority voting, it is damaging and undemocratic.
Boris Johnson, MP for Henley and editor of The Spectator
Daily Telegraph 19/5 2005

När Högsta domstolen den 26 juli skulle avgöra vad som skall gälla vid införsel av alkohol framstod de annars så mäktiga justitieråden lika maktlösa som en nyutexaminerad tingsnotarie. I stället för att lösa problemet valde man att avvakta tills EU:s domstol sagt sit
Hösta domstolen degraderats till en näst högsta domstol.
Riksdagen prioriterar EU-anpassning före rättssäkerhet, även om det medför brott mot grundlagen. Så skedde 2002 när möjligheten att ställa folkomröstningskrav grundlagsstridigt förhindrades.
Som vi nu ser fråntogs medborgarna därutöver i det tysta denna rättighet även för framtiden. Av den kompakta riksdagsmajoritet som åsidosatt grundlagens anda och bokstav under senare år är givetvis många ovetande – dock inte alla.
Björn von der Esch, Sydsvenskan 3/8 2005

Den till synes förbryllande innebörden av lagrådets yttrande är att båda förutsättningarna gäller,
det vill säga trots djupgående effekter på vårt rättssystem räcker det med ett enda beslut i riksdagen.
Hur förklaras detta?
Björn von der Esch SvD 15/7 2005

När riksdagen år 2002 genomförde en grundlagsändring slog man fast att för maktöverföring till just EU krävs bara ett riksdagsbeslut med majoritet och med endast den begränsningen, att principerna för statsskicket får inte beröras.

Vad det senare innebär finns emellertid inte definierat, men lagrådet antar att förutom riksdagens ställning som främsta statsorgan omfattar statsskicket också den fria åsiktsbildningen, offentlighetsprincipen, tryckfrihet och dylikt. Men i övrigt kan alltså allt överlåtas med ett enda riksdagsbeslut även om grundlagarna berörs. Folket har således inte längre kvar rätten, att kräva delaktighet i sådana beslut genom allmänna val eller folkomröstning.

Björn von der Esch fortsätter att skapa intrycket att riksdagen i hemlighet fattat beslut om överlåtelser. Detta är förstås nonsens eftersom riksdagens beslutsfattande är offentligt.
Beslutet år 2002 innebar enbart att riksdagen gavs möjlighet att överlåta makt till EU i stället för till EG.
Göran Magnusson, socialdemokrat och vice ordförande i konstitutionsutskottet, Sydsvenskan 9/8 2005

Beslutet år 2002 innebar enbart att riksdagen gavs möjlighet att överlåta makt till EU i stället för till EG. Ingen förbindelse att anta kommande fördragsändringar gjordes. Under beredningsarbetet i KU av förslaget försökte von der Esch få frågan överlämnad till jurister som skulle avgöra riksdagens beslut. Han fick inget stöd för detta. Som en sista bromsande utväg försökte han sedan få till stånd en folkomröstning om ändringen av EG till EU, vilket han inte fick tillräckligt stöd för.

Lagrådet granskar förslaget till ny konstitution Den nya EU-konstitutionen är förenlig med den svenska grundlagen. Det skriver regeringen i det förslag till riksdagsbeslut som man den 2 juni överlämnade till lagrådet för granskning. Enligt regeringen kan riksdagen därmed fatta beslut om det nya fördraget före årsskiftet.
Ett antal juridiska och statsvetenskapliga remissinstanser - däribland Justitiekanslern och Uppsala universitet - är dock av annan mening.
EU 2004-kommitten 3/6 2005

"No Reason to Sacrifice Sovereignty"
The European Union, which has a flag no one salutes and an anthem no one knows,
now seeks ratification of a constitution few have read.
The European project is the transformation of "Europe" from a geographic into a political denotation.
George F. Will, Washington Post 26/5 2005

On Sunday in France, and Wednesday in Holland, Europe's elites -- political, commercial and media -- may learn the limits of their ability to impose their political fetishes on restive and rarely consulted publics.

The European project is the transformation of "Europe" from a geographic into a political denotation. This requires the steady drainage of sovereignty from national parliaments, and the "harmonization" of most economic and social policies.

France and Holland - Why are these two nations being balky? Partly because, unusually, they can be. The European project has come this far largely by bypassing democracy.

Many Dutch regard the proposed constitution as a device for sweeping their little nation into a large, meddlesome entity of 450 million people, with consequent dilution of self-determination.

The constitution says member states can "exercise their competence" only where the EU does not exercise its. But the constitution gives EU institutions jurisdiction over foreign affairs, defense, immigration, trade, energy, agriculture, fishing, and much more.

If the French and Dutch reject the constitution, they will do so for myriad reasons, some of them foolish. But, the result will be salutary because the constitution would accelerate the leeching away of each nation's sovereignty.
Sovereignty is a predicate of self-government.
The deeply retrograde constitution would reverse five centuries of struggle to give representative national parliaments control over public finance and governance generally.

Vi har fått vår makt av folket i allmänna val för att utöva den i överensstämmelse med grundlagarna - inte för att överlåta den till annan makt, i strid med grundlagarna.
Björn von der Esch: Riksdagen den 18 maj 2005

Could we be headed for some sort of crisis within the EU?
The crowning irresponsibility of the EU’s elite is the way that they have allowed necessary free market reforms to be contaminated by the creation of their unnecessary and unwanted superstate.
Andrew Stuttaford National Review On-line May 2005

Could we be headed for some sort of crisis within the EU? I’m generally of the view that most ‘crises’ are the creation of overexcited journalists and ambitious politicians and that, in reality, they can generally be dealt with by that most conservative of approaches – muddling through.

That said, I think that we may be heading towards the real thing in Europe at the moment.

Lets take a look. If the French vote ‘no’ (which I hope they do) they will be taking the right decision for, very largely, the wrong reasons. It will be a rejection as much of economic liberalism and les Anglo-Saxons as of European integration. The crowning irresponsibility of the EU’s elite is the way that they have allowed necessary free market reforms to be contaminated by the creation of their unnecessary and unwanted superstate.

A Dutch no, meanwhile, will primarily be a rejection of the way that the country has been run into the ground - and their currency trashed - for no good reason other (again) than the mad belief that a superstate is necessary if Europe is to avoid a return to 1940.

Former French President Valery Giscard d'Estaing has strongly defended the EU constitution
"The states remain, and we keep our citizenship."
BBC 19 May, 2005
- Det blir inga Europas förenta stater, det kan jag lova! utbrast Lena Hjelm-Wallén
DN 23/11 2002

98-08-07 Persson attackerar EMU-ja
PITEÅ (TT) Göran Persson gick på fredagen till attack mot m och fp för deras ja till EMU. Partierna borde ta sig en funderare på hur de hanterat frågan, när hälften av deras medlemmar är tveksamma till EMU.
Samtidigt försvarade han sitt eget partis beslut att vänta med EMU-ställningstagande.
- EMU är den största politiska fråga jag kommer att vara med om under min tid. Att säga nej till sin egen valuta kan inte ångras. Ska man då inte kosta på sig en rejäl diskussion?
EMU-frågan är komplicerad men inte värre än att vanliga människor kan sätta sig in i den.
Klicka här

De tre ledarna betonade också att det inte finns någon "Plan B" om fransmännen säger nej.
- Man måste verkligen vara okunnig om hur EU fungerar eller verkligen vilja lura fransmännen, när man kommer med sådana påståenden, sade Chirac.
(RE: Jfr "EU-kommissionens respekterade förre ordförande Jacques Delors sade att "sanningen bjuder oss att säga att det kan finnas en plan B" vid ett franskt nej.")
DN/TT 20/5 2005

I Frankrike är grundlagen ett hot mot höga löner och pensioner.
I Nederländerna ett hot mot nationellt självstyre.
"Vi gillar idén med EU men det går för fort"
Erika Bjerström, SvT-reporter Bryssel svt.se 20/5 2005

I Nederländerna är debatten sval, intellektuell och skeptisk. Den handlar om hur ett litet land som Nederländerna ska klara att behålla sitt nationella självstyre i ett EU där medlemsländerna ständigt utökar sitt samarbete. Regeringen är impopulär och enligt opinionsmätningarna åtnjuter man förtroende hos bara 19 procent av väljarna.

För holländarna är det första gången som man direkt får rösta i en EU-fråga. Och det verkar finnas ett uppdämt behov att säga ifrån, att protestera mot den styrande elitens entusiasm inför ett integrerat Europa.

En paradox är att 75 procent av holländarna säger sig vara varma EU-anhängare men vill inte säga ja till grundlagen som var tänkt att göra samma EU mer demokratiskt och effektivt. "Vi gillar idén med EU men det går för fort" tycks budskapet vara.

Very Important article
There is no doubt that many people simply dislike the idea of the EU having a constitution with its connotations of government, bureaucracy and centralised power.
But a lot of the controversy surrounding the EU’s constitutional treaty is rooted in a misconception. Its full title “A treaty establishing a Constitution for Europe” creates the wrong expectations. Citizens expect a pithy, literate document rather like the US constitution.
Peter Norman Financial Times May 18 2005

His book, ‘The Accidental Constitution’, was published in December 2003 by EuroComment of Brussels and has been acclaimed as the only authoritative account of the European Convention and the controversial draft Constitution that it produced.

Peter Norman has now taken the story of the EU’s ‘Accidental Constitution’ further. He has thoroughly updated ‘the Accidental Constitution’ in a second edition that explains the creation and content of the complex text that must now be ratified by all the Union’s 25 member states. Subtitled ‘the making of Europe’s constitutional treaty’, it will be published by EuroComment of Brussels on May 19

British eurosceptics argue that it is a stepping stone to a European “superstate” in which national identities and traditions will eventually be submerged. The British government position is that it changes very little. At one stage, the UK minister in charge of negotiations in the Convention even claimed it was no more than a tidying up exercise.

In France, parties of the left claim it gives insufficient support to European social policy and instead sets out a too liberal “Anglo Saxon” free market economic agenda. Jacques Chirac, the French president, on the other hand has claimed that the constitution will enable France to spread values first expounded in its revolution of 1789.

The EU’s constitutional treaty can stir passions to a remarkable degree. Its capacity to generate heat largely reflects the failure of political elites across the EU to explain what the Convention and the member states’ governments have negotiated.

Accidental Constitution: The Making of Europe's Constitutional Treaty
at Amazon

In two weeks the Dutch will hold a referendum on the EU constitutional treaty and there is a very real chance they will vote No.
It would be an extraordinary reversal of the national tradition of backing an ever-closer union, and a crushing rejection of the ruling political establishment of conservatives, liberals and social democrats
"People are fed up with the way politicians have built Europe without including them," says Lousewies van der Laan, who heads the Better Europe Foundation campaigning for a Yes vote.
Quentin Peel Financial Times 19/5 2005

"People are fed up with the way politicians have built Europe without including them," says Lousewies van der Laan, who heads the Better Europe Foundation campaigning for a Yes vote.
"They feel that Europe is a train that is speeding down the tracks, and they really do not know what is going on inside it, or where it is going, and think it is time to pull on the emergency brake."

Kallsvetten börjar på nytt lacka i EU-huvudstädernas regeringskanslier
EU-kommissionens respekterade förre ordförande Jacques Delors sade att "sanningen bjuder oss att säga att det kan finnas en plan B" vid ett franskt nej.
Dystert nog för jasidan visar också Ipsos undersökning att fransmännen är mer negativa till grundlagsförslaget ju bättre de anser att de känner till det.
DN 19/5 2005

Free elections sure can be a drag.
Whatever the outcome, let no one say that French voters won't be making an informed choice
Wall Street Journal editorial May 18, 2005

Margot Wallström avvisar kritik
Hon anklagas för att hävda att EU-motstånd kan bana väg för slitningar som kan leda till en upprepning av Förintelsen.
Något som rör till debatten är att hon först lät skicka ut en version av det skrivna talet som sedan ändrades, och där den mest kritiserade meningen tagits bort.
Men Wallström säger nu att hon står helt och fullt för båda versionerna.
SvD 14/5 2005

The No campaign has regained the lead, as voters ignore warnings about the damage that would be caused by rejection of Europe's constitutional treaty.
The latest opinion polls show that an increasing proportion of respondents say France could renegotiate a better treaty after a No vote.
According to a poll conducted on May 14 by Ipsos, that view is now shared by 61 per cent, up nine points on the week before.
Financial Times 18/5 2005

If the French do indeed shoot down the constitution even some leading /US/ administration officials are likely to cheer. It would seriously undermine prospects for EU enlargement to include key American friends such as Turkey and Ukraine.
Philip Gordon Financial times 17/5 2005

The - possibly fatal - conceit was to dress up necessary reforms of EU institutions in the guise of a constitution,
with a status comparable to that of the document defining the United States of America.
A No will be a No to the constitution, not to Europe.
The Charter of Fundamental Rights sounds, and is, the constitution's centrepiece, but the charter is either purely rhetorical, or a growing influence on the jurisprudence of the EU,
depending on whom you ask and what they think you wish to hear.
John Kay: A French No would be best, Financial Times 10/5 2005

A future document would then have to resolve the nature of the EU, rather than attempt to accommodate every possible view of it. The death of the notion that support for the European project requires support for every European initiative is a mark not of that project's failure but of its maturity.

F A Hayek var en av förra århundradets stora liberala individualister. Han varnade tidigt för politisk maktkoncentration och kollektivism.
Tyvärr har EU många av de kollektivistiska drag som Hayek varnade för.
Organisationen styrs av teknokrater och de demokratiska inslagen har blivit alltmer försvagade.
EU-projektet har dessutom saluförts på ett medvetet oärligt sätt.
Margit Gennser blog 8/5 2005

För EU är det livsviktigt att få medborgarna i de olika länderna att "känna samhörighet" med EU och då krävs det propaganda. Vice ordföranden i EU-kommissionen, Margot Wallström, har utsetts till ”propagandakommissionär”.

Måste svensk grundlag ändras för att Sverige ska kunna anta den nya EU-konstitutionen?
Sveriges jurister är oense om svaret på den laddade frågan.
Om grundlagen måste ändras för att EU-konstitutionen ska antas öppnar regeringsformen möjlighet för en minoritet i riksdagen att driva fram folkomröstning om en sådan grundlagsändring.
DN 10/5 reporter Ingrid Hedström 2005

Vid ett seminarium anordnat av Sieps, Svenska institutet för Europapolitiska studier,

Thomas Bull, docent vid Uppsala universitet, invände att beslutsformen visst har stor betydelse om den innebär att Sverige förlorar möjligheten att inlägga veto:
- Om vi går från en situation där Sverige haft möjlighet att stoppa beslut innebär det att den svenska riksdagens och regeringens ställning försvagas, sade Thomas Bull, som ville ta upp frågan om huruvida EU-konstitutionen medför förändringar som berör "principerna för statsskicket" i Sverige.

Den franska folkomröstningdebatten förs numera på nätet. Särskilt nejsidan, som kanske med rätta anser sig styvmoderligt behandlad av etablerade medier, för fram sitt budskap i cyberrymde
Sedan några dagar tillbaka bloggar EU-parlamentsveteranen Jean-Louis Bourlanges loss på Le Mondes hemsida i en dubbelblogg med grundlagskritikern Dominique Rousseau.
DN reporter Ingrid Hedström 7/5 2005

En majoritet av de holländare som väljer att delta i folkomröstningen den första juni om EU-konstitutionen tänker rösta nej, visar en opinionsundersökning.
DN 7/5 2005

The European Union's three biggest countries, Britain, Germany and France, go to the polls this month in a coincidence of votes that in different ways will manifest the kind of Europe Europeans want.
In Britain's general election on Thursday, in regional elections in North Rhine-Westphalia, Germany's most populous state, on May 22, and in France's referendum on the EU's constitutional treaty on May 29, voters have a historic opportunity to express their judgment about the road the union is taking.
Graham Bowley International Herald Tribune 3/5 2005

"In France and Germany, a new phenomenon has emerged where people who are intrinsically pro-European are uncomfortable about the direction the EU is heading," said Mark Leonard, director of foreign policy of the Center for European Reform in London.

En opinionsundersökning som publicerades i Paris Matchs nätupplaga visar en exakt jämvikt. 50-50, mellan lägren.
Jacques Chirac:Den här konstitutionen vänder ryggen åt dem som försvarar tesen om Europa som endast en inre marknad. Den förenar kravet på en stor marknad och kravet på en social harmonisering, sade Chirac i talet och försäkrade dessutom att konstitutionen är "huvudsakligen franskinspirerad".
DN/TT 5/5 2005

Man undrar lite var anständighetens gräns går mellan halvsanningar och rena osanningar.
Om vi har haft hundraprocentigt inflytande över ett beslut och sedan ska dela det med 25 eller 27 andra har vi väl i all sin dar tappat beslutsmakt!
Björn von der Esch (kd) i Riksdagen 29/4 2005

Ur Riksdagens EU-debatt
Snabbprotokoll 2004/05:115 i urval av Rolf Englund
Fredagen den 29 april 2005

Three weeks ago, the political leadership of the European Union had no Plan B if the French vote No in their referendum on the EU constitutional treaty on May 29. This is no longer the case.
As the prospects of a French No have grown, at least two such plans have developed.
Wolfgang Munchau, Financial Times April 24 2005 20:12

Jean-Claude Juncker, the prime minister of Luxembourg, which currently holds the EU presidency, simply proposed to let the treaty ratification process continue
Assume, for argument's sake, that after a French No, the Dutch were to vote Yes in their referendum three days later. Assume further, that all the others ratify the Treaty, except perhaps the UK.
This is a circumstance under which France might conceivably agree to hold a second referendum, perhaps one that raised the stakes and combined acceptance of the constitution with continued EU membership.

The British position is that ratification should stop after a French No. It would let Tony Blair, the UK prime minister, off the hook because there would then be no need for a British referendum, which opinion polls suggest Mr Blair would lose.

There exists an alternative Plan B that has generated some excitement in political circles in Paris and Berlin - the "core-Europe scenario". Under this plan, the constitution would be dropped, while France and Germany would agree bilaterally to enhance their co-operation in economic and fiscal policy. This could include the imposition of minimum tax rates or tax bands for some categories of taxation, and perhaps an attempt to preserve or strengthen their social model.

But, whatever the long-term political and economic merits of closer policy co-ordination in the eurozone, there exists a seemingly insurmountable problem. The political leadership in Europe is so weak that such a bold plan is extremely unlikely to move beyond the drafting stage. A French No would turn Jacques Chirac, France's president, into a lame duck. In Germany, opinion polls suggest that the SPD, Chancellor Schröder's party, risks losing next month's state elections in North-Rhine Westphalia, Germany's most populous state, which it has governed since 1966. On May 30, Mr Chirac and Mr Schröder are far more likely to be preoccupied with their own political survival than with the next phase of European integration.

The Group of Seven said in its communiqué that "we emphasise that more flexibility in exchange rates is desirable for major countries and areas that lack such flexibility to promote smooth and widespread adjustments in the international financial system, based on market mechanisms".
After the meeting they /finance ministers and central bank governors of France, Germany, Italy, the UK and the European Union/ went home to administer the single European currency and to try to persuade their voters to accept the EU constitution, including the euro.
Rolf Englund Financial Times 22/4 2005

In part, this new nationalism is a kind of geopolitical fundamentalism -- in which people cleave to old identities as a way of coping with the new stresses of globalization itself.
These national traits may be inefficient, in a free-market sense, but a
European constitution that tries to sweep them away will fail.
David Ignatius The Washington Post April 20, 2005

A funny thing is happening on the way to a globalized economy: Even as national boundaries are getting fuzzier because of free trade and instant flows of capital, the world is becoming more nationalistic.

Contrary to the assumptions of a decade ago, globalization isn't sweeping away national identities. In part, this new nationalism is a kind of geopolitical fundamentalism -- in which people cleave to old identities as a way of coping with the new stresses of globalization itself.

After prodding other European nations for a generation toward its view of a unified Europe -- and after former President Valery Giscard d'Estaing took the lead in writing a new European constitution -- the French public is now leaning against ratifying that constitution.

The old vision of a quasi-federal Europe must accommodate the new nationalism that is stirring across the continent.

The French (and most other Europeans) want to guard their national sovereignty, their national culture, their national prerogatives, their protected national labor markets. These national traits may be inefficient, in a free-market sense, but a European constitution that tries to sweep them away will fail.

The Economist:
The members of the constitutional convention, after some debate, omitted any reference to God in the preamble. They might now be regretting that decision, as it looks like the constitution may need a miracle.
18/4 2005

I debatten om ”Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa” är en inte oväsentlig fråga hur riksdagen kommer att behandla frågan med avseende på grundlagens bestämmelser.
Fera remissinstanser ( Justitiekanslern JK, Högsta Domstolen HD, Regeringsrätten RR, Justitieombudsmannen JO) uttryckt mer eller mindre starka tvivel över regeringens slutsats ( s.76 del 1 )att ingen ytterligare beslutsrätt överlåts vid ett ja till fördraget
Regeringen kommer att fatta ett formellt beslut om lagrådsgranskning den 2 juni 2005. Dvs resultatet kommer först när riksdagen börjat sitt sommaruppehåll.
Björn von der Esch (kd), Europaportalen 18/4 2005

The Dutch government will bombard voters with reasons to support the treaty
The current issue of Elsevier, the leading Dutch weekly news magazine, has a nine-page cover article under the headline: “Why No is better than Yes”
Financial Times 18/4 2005

Carl Bildt:
Practically all of my French friends are now telling me that it looks as if the referendum on May 29 is going to result in France saying "non" to the constitutional treaty of the European Union.
Carl Bildt blog 18/4 2005

Financial Times editorial:
The meeting between 83 young voters and the 72-year-old Mr Chirac exposed a wide gulf between ruler and ruled.
Young and old talked past each other. The 18- to 30-year-olds were preoccupied with national issues, such as jobs and public services, while Mr Chirac's arguments focused on Europe's role as a power in a multi-polar world.
When the organisation was conceived, it was possible to accept its top-down, elitist nature as one of several trade-offs to assist the noble goals of banishing war and shoring up the western side of a continent divided by the Iron Curtain. Fifty years on, today's European citizens feel none of the geopolitical imperatives of the founding fathers.
16/4 2005

There is poetic justice in the fact that Mr Chirac came face to face with the problematic nature of referendums in his TV appearance. He could have known in advance that extraneous issues such as high unemployment, the prospect of Turkey's EU membership and the sheer unpopularity of France's centre-right administration would be caught up in the campaign. In an ideal world, the constitutional debate should involve none of these issues.

But the confusion of the constitutional treaty in a melee of issues and emotions highlights a wider divide between rulers and ruled in Europe. Put bluntly, the policies, practices and ideas that constitute the EU are failing to deliver what people want.

When the organisation was conceived, it was possible to accept its top-down, elitist nature as one of several trade-offs to assist the noble goals of banishing war and shoring up the western side of a continent divided by the Iron Curtain. Fifty years on, today's European citizens feel none of the geopolitical imperatives of the founding fathers. Nor can many see advantages from the policies of greater integration - or "deepening" the EU - and enlargement, or "widening", that inspired the intermediate generation of leaders such as Germany's Helmut Kohl and France's François Mitterrand.

Instead, today's enlarged 25-member EU is a cause of concern for many in France, Germany, the Netherlands and Italy. There are the spectres of Anglo-Saxon free-market liberalism and "social dumping", represented by low-cost labour from the new member states, which threaten hard-won and jealously guarded privileges.

This undertow of discontent, reflecting unemployment rates of 10 per cent or more, helps explain the absence of a natural constituency for the constitutional treaty and the uphill struggle its supporters face in the 10 countries that have signalled that ratification will be by referendum.
But having embarked on that struggle, the constitution's backers have no option but to battle on. Just as it is difficult to overstate the political turmoil the referendum debate is causing in France, it is hard to exaggerate the risks a No vote would entail.

In the short term, not much might change. The EU could continue using the clumsy instruments of the Treaty of Nice. But the psychological shock of a No vote in France would be huge.

John Mauldin:
European voters are being asked to accept an 800 page constitution that almost no one has read and which would create a powerful new bureaucracy in Brussels, as if Europe doesn't have enough bureaucracy as it is.
The left in France is worried that the welfare state could be changed and
the right is worried that even more regulations and nonsense could come down from Brussels.
They are both right to worry.
16/4 2005

Expressen ledare:
Konstitutionen kommer nu med all sannolikhet
att skjutas i sank redan den 29 maj då Frankrike håller folkomröstning.
Ett Nice-fördrag som inte passar för 25 medlemmar, en havererad stabilitetspakt som inte fungerar som ankare för euron och med en allt skröpligare ekonomi som inte klarar att skapa nya jobb när de gamla försvinner till Kina.
11/4 2005

It is almost impossible to overstate the importance of the French referendum on the European constitution for the future of the European Union.
For the first time since the creation of the euro in 1999, we might be discussing what the European Central Bank and euro advocates have most dreaded: how long the euro might survive.
The euro can be still justified for as long as progress towards political union continues
Wolfgang Munchau Financial Times 11/4 2005

Bit för bit läggs på plats i pusslet och bilden som träder fram är den av ett EU som en stormakt att räkna med.

Annika Ström-Melin om europeisk enighet. Ur Godmorgon, världen. 2005

The proposal for a new European Union services directive, issued when Frits Bolkestein was single market commissioner, is under attack from all sides.
Dubbed the "Frankenstein directive", it has been billed "unacceptable" by Jacques Chirac,
All this excitement is difficult to understand.
By Daniel Gros, director of the Centre for European Policy Studies
Financial Times 6/4 2005

The new constitution, with its nonsense about a "social union", makes the wrong choices.
Within an integrated labour market it is impossible for one region to offer much better benefits than others without generating a ruinously costly inflow of benefit seekers.
That is what happened to New York in the 1970s.
This is why welfare states must work at the level of the entire labour market.
Martin Wolf Financial Times 6/4 2005

Konstitutionaliseringen av de grundläggande fördragen bekräftas, dvs. att fördragen snarare har karaktär av överstatlig konstitution än mellanstatligt fördrag.
Det finns skäl att erinra om att grunden för upprättandet av en europeisk konstitution i princip lades redan i och med Nice-fördraget.
Advokatsamfundet remissvar 2005

Konstitutionaliseringen av de grundläggande fördragen bekräftas, dvs. att fördragen snarare har karaktär av överstatlig konstitution än mellanstatligt fördrag. Detta sker bland annat genom att principen om unionsrättens företräde kodifieras (artikel I-6).

Det finns skäl att erinra om att grunden för upprättandet av en europeisk konstitution i princip lades redan i och med Nice-fördraget.

Fru talman!
Först vill jag yrka bifall till reservationerna 1 och 3.
Detta är mitt sista anförande i Sveriges riksdag, och jag hade önskat att jag inte hade behövt hålla det.
Ändringarna i regeringsformen innebär att riksdagen successivt kan avhända sig det mesta av sin beslutsmakt till EU, vilket innebär att främmande politiker utan någon bindning eller mycket ringa bindning, kunskap eller något ansvar inför oss svenska medborgare kommer att bestämma i mycket hög grad om vår politik och besluta om våra lagar.
Margit Gennser i riksdagen

I torsdags godkände Sveriges riksdag detta olyckliga avtal. Parollerna från utrikesministern och från konstitutionsutskottets ordförande Per Unckel var att avtalet ökade effektiviteten och underlättade utvidgningen till nya länder. Inte är väl långbänk och beslutsförlamning tecken på ökad effektivitet? Det är möjligt att Per Unckel och utrikesministern trodde på vad de sa. Aningslöshet är dock värre än ohederlighet, när de ska försvara våra intressen i Bryssel.
"Gitter de sätta sig in i de stora frågorna?"
Margit Gennser i Barometern december 2001

Justitiekanslern JK:
Det finns skäl att närmare behandla frågan om överlåtelsen kan anses röra principerna för statsskicket
Någon närmare analys av överlåtelsefrågan redovisas inte. Detta är enligt min mening anmärkningsvärt med tanke på den stora vikt frågan har.
JK 2005-03-22

Högt över våra huvuden har ett grundlagsdokument för EU beslutats.
EU-konstitutionen öppnar i praktiken för en europeisk överstat med breda och mångfaldiga befogenheter att intervenera i ekonomi och samhällsliv.
Än värre är att de borgerliga partierna ihop med regeringen beslutat att denna EU-konstitution vare sig ska prövas i allmänna val eller i en folkomröstning. Istället kuppas den igenom av en riksdagsmajoritet som valdes innan det ens var aktuellt med ett förslag om EU-konstitution.
Mattias Svensson (m), Europaportalen 29/3 2005

Högt över våra huvuden har ett grundlagsdokument för EU beslutats. EU-konstitutionen öppnar i praktiken för en europeisk överstat med breda och mångfaldiga befogenheter att intervenera i ekonomi och samhällsliv. Tidningen The Economist har redan föreslagit en lämplig slutförvaringsplats för konstitutionen - i papperskorgen. Den som vill se ett Europa präglat av öppenhet mot omvärlden, begränsade statsmakter och fria marknader har all anledning att instämma.

Istället för att vara begravda i protokollstext och glömda till och med av politikerna själva finns detaljer och regleringar nu katalogiserade i en överskådlig text. Med andra ord är konstitutionstexten i sig ett veritabelt smörgåsbord för de makthungriga skaror som vill ha fler politiska ingrepp i vår vardag. Det är ingen önskvärd förenkling.

Att medlemsstaterna är underordnade unionen slås också fast. De ska ”underlätta att unionens uppgifter fullgörs och de ska avstå från varje åtgärd som kan äventyra att konstitutionens mål uppnås”. Varje åtgärd som ”kan äventyra” att något av ovanstående mål inte uppnås är alltså förbjuden. Tolkningen görs av EU-domstolen, känd för sin legala ”aktivism” i syfte att maximera makten för gemenskapens institutioner. Det innebär alltså att ett land som liberaliserar på egen hand kan få rejäla problem.

Om vi inte själva röstar nej i Sverige kommer vi alltså att sitta med en grundlag som rättfärdigar i stort sett varenda politiskt ingrepp och som stadfäster EU:s rätt att centralisera ekonomisk politik, bygga upp ett militärt försvar och underkasta varje medlemsstat genom sitt tolkningsföreträde vid konflikt. Det är illa nog.

Än värre är att de borgerliga partierna ihop med regeringen beslutat att denna EU-konstitution vare sig ska prövas i allmänna val eller i en folkomröstning. Istället kuppas den igenom av en riksdagsmajoritet som valdes innan det ens var aktuellt med ett förslag om EU-konstitution.

Förmodligen är det bara en tidsfråga innan statsminister Göran Persson basunerar ut att en folkomröstning om EU:s nya konstitution ska hållas.
Ser man krasst på saken vore det ingen katastrof ens för EU-vännerna om regeringen bytte fot i frågan.
Maria Abrahamsson, SvD ledarsida 2/4 2005

Ändringar i regeringsformen och riksbankslagen trädde i kraft 1 januari 1999. Både kommissionen och Europeiska centralbanken anser dock att dessa ändringar är otillräckliga
Trots att Sverige inte deltar i valutaunionen är Sverige skyldigt att göra den nationella lagstiftningen förenlig med den monetära unionens regelverk.
Riksdagens utredningstjänst, PM 2005-03-17 Dnr 2005:5512005

58 procent av svenskarna vill ha en folkomröstning om EU:s nya grundlag.
Endast 12 procent stödjer regeringen Perssons och den borgerliga linjen att beslutet ska fattas innan valet 2006.
DN 24/3 2005

- Tjaa, jag vill ju inte sticka under stol med att siffrorna är lite bättre än vi vågade hoppas. Vi gjorde en liknande undersökning redan i januari - och de nu aktuella siffrorna visar att EU-kritiken tilltagit i styrka.

Säger Nils Lundgren, klädd i elegant blå kostym och orange slips - som sig bör: Junilistan har officiellt deklarerat att orange är "deras" politiska färg.

Observera att Lilla Helgonet Margot Wallström står bakom kommissionens förslag till tjänstedirektiv
Rolf Englund 24/3 2005

Two recent opinion polls in France indicated that opponents of the constitution now outnumber its supporters.
The vote is not till May 29, but the idea that France, a founder member, might vote No has caused consternation in the Union.
Hence the readiness to hold back on any issue that seems to upset French voters.
Quentin Peel Financial Times 24/3 2005

The British, French and Dutch all have difficult referendums on the constitution. Germany has a general election in autumn next year. All are too scared of their voters to reach agreement on a more generous deal.

Indeed, both Mr Chirac and Mr Blair have been notable for their reluctance to argue loudly in favour of "their" constitution. Instead they allow their acolytes to present the case in favour as "keeping Brussels at bay". No wonder the No voters are picking up support.

Svenska socialdemokrater har i allians med allsköns protektionister motarbetat förslaget om en fri marknad för tjänster, det så kallade tjänstedirektivet. Nej, regeringen vill inte kännas vid att den är mot konkurrens, men i praktiken innebär invändningarna mot förslaget att inskränkningar görs i rätten att sälja tjänster över gränserna. Inget som kan tänkas utmana facket eller kollektivavtalen tillåts slinka igenom. Lägg till detta kraven från Frankrike och andra om att offentliga tjänstemonopol måste skyddas så återstår inte mycket av den fria marknaden för tjänster. Direktivet går nu en osäker framtid till mötes.
SvD-ledare 24/3 2004

Kommentar av Rolf Englund:De som SvD kallar "allsköns protektionister" är EU:s högsta beslutande organ, som SvD annars brukar anse som ofelbara.

När Frankrike haft sin folkomröstning om konstitutionen kan Barroso och hans medarbetare återkomma med ett omarbetat förslag som fortfarande ställer till stora problem för löntagare och konsumenter.
Aftonbladet ledare 24/3 2005

Mr Chirac said he had chosen to have a referendum on the Constitution out of respect for French citizens and traditions.
According to him, all choices must be respected, including abstention, if they are well considered.
EU Observer 23/3 2005

Europe's centralising dynamic must be checked
Letter from Prof Roland Vaubel on behalf of the European Constitutional Group,
including Peter Stein, Sweden
Financial Times 23/3 2005

Sir, The signatories to this letter - more than 100 from universities and think-tanks in Europe - unite in rejecting the agreement reached by heads of state or government on the proposed constitution for the European Union. We call on the peoples of the Union to withhold ratification through their parliamentary representatives or through referendums.

First, the proposed constitution paves the way for ever-more matters to be decided at an ever-increasing distance from the citizen. Instead of trying to provide a clear focus on what the Union can do best and leave the rest to member states and their regions, the constitution opens doors for the Union to pre-empt the role of other jurisdictions in an increasing number of fields.

Second, the proposed constitution opens up numerous new avenues for increased regulation in Europe. It would undermine Europe's competitiveness in the world economy. Europe needs less regulation, not more.

Third, by centralising policymaking the proposed constitution gives the state more power over the citizens and suppresses international differences in preferences and needs. The centralising dynamic has to be checked by institutions that do not have a vested interest in centralisation.

Fourth, the fundamental purpose of a constitution to base the rules of political association on popular assent cannot be achieved with such a complicated and ambiguous document.

Crucially important matters such as whether or not the Union has the power to tax or how the charter of rights is to be applied have been left deliberately obscure or have become hopelessly over-complicated.

We do not deny that the proposed constitution contains some positive elements. But on balance it clearly makes things worse. It pushes people still further away from those who exercise power in their name. It must be rejected.

Europhiles in France and Germany, the European Union's largest countries, face a worrying development: their governments appear to be becoming eurosceptic.
That, at least, is the impression conveyed by politicians in Paris and Berlin in their recent tussles with the European Commission in Brussels.
Financial Times 23/3 2005

So what could have turned the two nations that led European integration in the 1950s into hotbeds of anti-Brussels agitation?

Robert Badinter, one of France's leading constitutional scholars and a former justice minister, says the French elite has belatedly recognised it has lost control of its creation. "The French saw a perspective that answered their historical desires to play an important role, if not a dominant role, in the European Union. Now they no longer recognise themselves in the project. It no longer exalts them."

While France has a twin tradition of euroscepticism - nationalist on the right and social on the left - it is more recent in Germany. Berlin politicians blame the economic crisis that followed unification. It robbed the country of its status as the EU's economic role model and restricted its fiscal leeway, making it harder for Germany to act as the EU's financier of last resort, as it had under Helmut Kohl, Mr Schröder's predecessor.

Risken för bakslag i den franska folkomröstningen överskuggar allt mer arbetet i EU.
Som det ser ut i dag kommer franska folket om två månader att säga nej till förslaget till EU-konstitutionen.
Rolf Gustavsson SvD 23/3 2005

Det finns "i dagsläget" inte någon anledning att ompröva regeringens inställning till en folkomröstning, men "inget är hugget i sten".
Jens Orback Text-TV/TT 22/3 2005

Så sade statsrådet Jens Orback då nät- verket Folkomröstning.nu i dag över- lämnade en namnlista med krav på folk- omröstning om EU:s grundlag.
-Det är en positionsförändring, säger juni- listans pressekreterare Jesper Katz.

Men enligt Orbacks pressekreterare Olle Eriksson var det mer avsett som ett "allmänfilosofiskt" konstaterande. Regeringens hållning är att det inte ska hållas någon folkomröstning.

Konstitutionen är en missad chans. Men jag är inte beredd att döma ut EU:s sätt att framskrida via trial-and-error för det.
Låt oss bara tacka nej till detta error, så ger vi EU:s statsmän en chans att arbeta fram ett bättre förslag.
Besluten handlar om att makt tas från individerna och från politiska nivåer som ligger närmare medborgarna. Det ska vara svårt att fatta sådana beslut.
Johan Norberg (Timbro) hos Europaportalen 22/3 2005

Tisdag 22 mars klockan 10.00
Folkomröstning.nu lämnar in över 100 000 namnunderskrifter
Junilistan 21/3 2005

Vad som är fullständigt oacceptabelt är att den nu sittande riksdagen, vald utan att frågan om EU-grundlagen behandlades i valdebatten, skall fatta beslutet.
Detta är emellertid vad samarbetspartierna - kollaboratörspartierna - socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centern har kommit överens om.
Deras lika fiffiga som djupt odemokratiska plan, ovärdigt till och med demokratin i Katrineholm, är att riksdagen under den brådast julhandeln nu i december skall klubba igenom EU-grundlagen
Rolf Englund 16/3 2005

Om folkomröstning i LOs yttrande över förslaget till ny EU-grundlag, mars 2005

Riksdagen kan utan grundlagsändring överlåta beslutanderätt till EU med tre fjärdedels majoritet alternativt med samma tillvägagångsätt som vid grundlagsändring.

Mot bakgrund av detta och debatten i Sverige diskuterade LO-kongressen i juni 2004 frågan om det behövs en folkomröstning. LO-kongressens svar blev nej.

Grundfrågan var om det finns någon principiell förändring i förslaget till nytt fördrag jämfört med de nuvarande fördragen som det svenska folket inte tog ställning till i folkomröstningen 1994.

Förändringarna vad avser nya frågor på EUs dagordning ansågs inte vara av principiell karaktär, förändringarna speciellt vad avser arbetsrätten går dessutom i rätt riktning.

Det ansågs till sist också omöjligt att säga ett enkelt ja eller nej till två så komplicerade regelverk utan att gå in på en mängd detaljer varför det inte är lämpligt med en folkomröstning.

Det franska politiska etablissemanget vill, trots riskerna och trots erfarenheterna av den ytterst knappa ja-segern om Maastrichtavtalet 1992, förankra EU:s traktat i folkomröstning.
De stora svenska partierna vågar inte pröva författningsfrågan ens i den kommande valrörelsen.
Aftonbladadet ledare 7/3 2005

Frankrike håller folkomröstning om EU-traktaten den 29 maj, något tidigare än väntat. Ja-sidan har stöd av president Chirac, hans borgerliga regering och av majoriteten inom såväl socialistpartiet som de gröna. Ändå finns det betydande oro för utgången av omröstningen. Nej-sidan har ökat med tio procent bara på några månader och når 40 procent

Carl Bildt: Vi har inte tillräckligt mandat
/för att i riksdagen fatta beslut utan folkomröstning om EUs grundlag/
Carl Bildt hos Göran Rosenberg i TV4 2/12 2003

Jag håller med Margot /Wallström/ i grunden. Detta är en fråga som till och med bättre skulle behandlas i riksdagsvalen. Problemet är att vi i Sverige inte har gjort det.
Vi har inte tillräckligt mandat. Det är ett dilemma.

Margot Wallström sätta upp en grupp "informerade journalister" som skall ge EU-konstitutionen sitt stöd.
Journalisterna bör säga tack, men nej tack till detta. De skall vara fria, kritiska och ifrågasätta makthavarna.
Henrik Alexandersson 8/3 2005

Margot Wallström är inte "Sveriges representant i Bryssel"
Hon är EU:s informationsminister
The Guardian har kommit över hennes plan för att få EU-grundlagen godkänd
Margot Wallström's note on the 'action plan'
INFORMATION NOTE FROM VICE-PRESIDENT WALLSTROM TO THE COMMISSION
Thursday March 3, 2005

Personligen vill jag förorda att beslutet i Riksdagen kommer efter valet år 2006.
Anders Wijkmans Nyhetsbrev 3 februari, 2005

Det allra första som måste ske är att långt bättre förankra EU-samarbetet bland Sveriges befolkning. Det urusla valdeltagandet i EU-valet var en tankeställare för oss alla. Förslaget till ny författning innebär ett utmärkt tillfälle att engagera i en bred debatt om EU:s framtid.

Förslag har väckts om en folkomröstning. Jag menar att denna fråga lämpar sig mindre väl för just en folkomröstning. Vi folkomröstar inte om vår egen författning. Varför då göra det om EU:s, särskilt som förslaget mest är en fråga om att tydliggöra EU:s uppgifter och att stärka beslutskraften. Däremot måste debatten få ta den tid som krävs för att möjliggöra en ordentlig genomlysning av alla centrala frågor.

Personligen vill jag förorda att beslutet i Riksdagen kommer efter valet år 2006. Då säkerställer vi att vi får en ordentlig koppling mellan inrikespolitiken och de många frågor som avgörs på EU-nivå. Därtill får väljarna en möjlighet att välja både parti och person efter sina preferenser i EU-politiken. Slutligen får ett riksdagsbeslut om konstitutionen starkt ökad legitimitet genom att avgörandet tas först efter ett val.

Det finns inga bärande argument för att också svenskarna ska folkomrösta om det nya EU-fördraget, eftersom det inte kräver några grundlagsändringar.
Riksdagen anser sig ha legitimitet att fatta det beslut som krävs och det saknas vägande konstitutionella invändningar.
Trots att det finns enskilda jurister som har en avvikande åsikt är den förhärskande meningen att det nya EU-fördraget inte kräver några svenska grundlagsändringar. Förhållandet mellan EU och medlemsstaterna förblir i huvudsak oförändrat.
Olof Petersson SvD 4/3 2005

Moderaterna är inkonsekventa om EU-grundlagen
en intressant röstförklaring. I den avvisar man flera av EU-konstitutionens grundbultar, exempelvis EU-presidenten och den så kallade passarellen som gör det möjligt för rådet att ta beslut med kvalificerad majoritet i stället för med enhällighet. Man anser det vara "grundläggande" att förändringar av konstitutionen måste godkännas av Sveriges riksdag och andra nationella parlament.
Men man röstade för grundlagen ändå
Lars Wohlin m fl 2005-02-03

Vi minns debatten inför EU-parlamentsvalet i juni förra året då de etablerade partierna började tävla om att vara "EU-kritiska" - allt för att stoppa Junilistans valframgång. Moderaternas toppkandidat Gunnar Hökmark deklarerade stolt att kritiker till EU-centralism och detaljreglering minsann borde rösta på honom i stället för på Junilistan.

Gunnar Hökmark var inte närvarande vid omröstningen, men moderaternas övriga EU-parlamentariker lämnade in en intressant röstförklaring. I den avvisar man flera av EU-konstitutionens grundbultar, exempelvis EU-presidenten och den så kallade passarellen som gör det möjligt för rådet att ta beslut med kvalificerad majoritet i stället för med enhällighet. Man anser det vara "grundläggande" att förändringar av konstitutionen måste godkännas av Sveriges riksdag och andra nationella parlament.

Junilistan delar helt den analysen. Därför frågar vi oss hur moderaterna till sist kunde rösta för EU-konstitutionen i sin helhet! Moderaterna vågar tydligen inte stå för sin analys vid omröstningen, utan hukar för den konservativa gruppen de tillhör och accepterar förslag som de säger sig vara emot! Trots sin röstförklaring säger moderaterna ja till EU-presidenten och till att grundlagen ska kunna ändras utan godkännande i nationella parlament eller genom folkomröstningar.

Demokrati betyder folkvälde. Alltså måste vi först finna ett folk.
Barometern 2/3 2005

Folket ju fick rösta om en svensk anslutning till euron. Mot den bakgrunden kan man undra varför folket inte ska få rösta om EU-konstitutionen.
Men euron borde inte ha varit föremål för någon folkomröstning heller. För den gemensamma valutan fanns med i det EUpaket som en majoritet av svenska folket godkände 1994.
Dagens Industri ledare 3/3 2005

DET FINNS TVÅ VIKTIGA anledningar till att debatten om folkomröstning har blivit infekterad i Sverige. Den ena är att folket ju fick rösta om en svensk anslutning till euron. Mot den bakgrunden kan man undra varför folket inte ska få rösta om EU-konstitutionen. Men euron borde inte ha varit föremål för någon folkomröstning heller. För den gemensamma valutan fanns med i det EUpaket som en majoritet av svenska folket godkände 1994.

Låt väljarna på valdagen nästa år få säga ja eller nej till EU-konstitutionen.
Krister Thelin är domare i Internationella krigsförbrytartribunalen i Haag, kolumnist på SvD:s ledarsida och var moderat statssekreterare i justitiedepartementet 1991–1994.
Krister Thelin kolumn SvD ledarsida 2/3 2005

Danmark ska hålla en folkomröstning om EU:s nya grundlag den 27 september. Det sa statsminister Anders Fogh Rasmussen på måndagen.
Ekot 28/2 2005

Dansk grundlag kräver folkomröstning om EU-traktaten. Dagen valdes efter samråd mellan Anders Fogh Rasmussens två regeringspartier Venstre och Konservative och Radikale Venstre, Socialdemokraterna och Socialistisk Folkeparti i opposition. Alla ingår i den så kallade nationella kompromiss som slutits om EU-grundlagen och alla står för ett ja till grundlagen.

På nej-sidan och utanför den nationella kompromissen, står Dansk Folkeparti, regeringen stödparti och längs ut på vänsterkanten Enhedslistan.

Om det inte ska hållas en folkomröstning borde konstitutionsfrågan ställas till medborgarna i ett ordinarie riksdagsval.
I enlighet med svensk parlamentarisk tradition ska konstitutionella frågor avgöras av två parlament med ett val emellan.
Tystnadens strategi har också starka anhängare på den borgerliga sidan inte minst hos moderata samlingspartiet.
Aftonbladet ledare signerad HK, 27/2 2005

Vi måste en gång för alla visa att tanken på en fungerande utvecklad europeisk union inte bara är en politikeridé utan något svenska folket önskar sig. Det sker enklast genom att folkomrösta om konstitutionsförslaget.
Barometern 21/2 2005

Det är självdestruktivt när så många svenska politiker envetet hävdar att inget har hänt. Och att EU fortfarande bara handlar om marknader, och att konstitutionen är en betydelselös papperslapp (förlåt, papperslunta). Alltför många ser att så inte är fallet, och misstron sprider sig. Det var den misstron som förde junilistan in i EU-parlamentet. Ska nu dagens politikers tendens att ducka i debatten föda en septemberlista, som sätter käppar i hjulet för ett regeringsskifte efter valet 2006?

Det rimliga är och förblir att alla de som tror på EU:s möjligheter och vill se en union med bred förankring också tar tjuren vid hornen? Vi måste en gång för alla visa att tanken på en fungerande utvecklad europeisk union inte bara är en politikeridé utan något svenska folket önskar sig. Det sker enklast genom att folkomrösta om konstitutionsförslaget.

Riksdagens beslut om EU:s nya konstitutionella fördrag bör tas först efter nästa val, inte redan i höst som regeringen och de borgerliga oppositionspartierna gjort upp om.
Det hävdar docenten i Europarätt Carl Fredrik Bergström, som är tillförordnad chef för Svenska Institutet för Europapolitiska Studier, Sieps.
SvD 26/2 2005, reporter Mats Hallgren

- Ansvariga politiker säger sig vilja ha en ordentlig debatt, men jag ser inga tecken på att man verkligen aktivt vill få igång debatten, snarare tvärt om, säger han.

- EU byter inte karaktär på något fundamentalt sätt. Men det nya fördraget vidgar tveklöst EU:s kompetens på en rad områden. Vi får en större överlappning och därmed oklarheter mellan EU-rätten och den nationella rätten, säger han.

Som exempel på detta nämner han att EU-rättens företräde framför nationell rätt blir fördragsfäst. Unionens domstol i Luxemburg får ökad kompetens. EU:s utökade rätt att lagstifta med kvalificerad majoritet (ingen vetorätt) inom straffrätten är en tydlig överföring av kompetens.

Han är starkt kritisk till hur EU-medlemskapet har framställts i Sverige av ledande politiker. EU-medlemskapet har "sålts till folket" som en god ekonomisk affär för Sverige och man har förtigit EU:s karaktär av förpliktigande politisk gemenskap.

Det är faktiskt inte odemokratiskt att medborgarna delegerar komplicerade frågor till riksdagen.
Dessutom innebär inte EU-konstitutionen någon dramatisk förändring i relationen mellan Sverige och EU.
Expressen ledare 21/2 2005

Moderata ungdomsförbundet i Stockholm beslutade på sin stämma i dag med stor majoritet att uttala att de det nuvarande förslaget till EU-konstitution inte bör antas
samt att Moderaterna bör verka för att fälla det nuvarande förslaget till konstitution för Europa.
20/2 2005

Sverige uppfyller alla inträdeskrav till EMU – inklusive kravet på två års stabil växelkurs för kronan. Det visar en analys som Dagens Industri gjort. ”Sverige är egentligen skyldigt att gå med när vi uppfyller alla inträdeskrav”, säger Ulf Bernitz, professor i Europarätt.
Reporter Gunnar Örn
DI 22/2 2005

Till skillnad mot Danmark och Storbritannien har Sverige ingen undantagsklausul som ger oss rätt att stå utanför EMU. ”Sverige är därmed skyldigt enligt fördraget att införa euron, vilket innebär att landet måste sträva efter att uppfylla samtliga konvergenskriterier, inbegripet växelkurskriteriet”, heter det i Europeiska centralbankens senaste konvergensrapport.

Vi väljer riksdagsledamöter som vi har förtroende för, för att de ska fatta besluten åt oss i komplexa frågor som grundlagsfrågor. Inte ens svenska grundlagar har varit föremål för folkomröstning och ska inte vara det.
Folkomröstningsinstitutet bör förbehållas ja eller nej till verkligt stora avgörande förändringar, som EU-medlemskapet.
Dagens Industri ledare 22/2 2005

EU:S NYA GRUNDLAG ändrar inte Sveriges förhållande till EU på så avgörande sätt att det skulle kräva en folkomröstning. Grundlagen är ingen ”massiv överflyttning” av makt från Sverige till EU, som miljöpartisterna hävdar. Inga nya beslutsområden flyttas till unionsnivå. Att vetorätten tas bort i 31 fall gör det något lättare att fatta beslut i en union med 25 länder, men betyder inte att Sverige riskerar att bli dramatiskt överkört i någon nationellt viktig fråga. EU är ett samarbete mellan stats- och regeringschefer som har stor förståelse för varandras behov av att kunna försvara beslut inför väljare.

Det finns en väg mellan elitismens Skylla och populismens Charybdis.
Som Olof Ruin och även DN:s ledarsida tidigare har föreslagit:
skjut upp den parlamentariska ratificeringen till efter valet 2006. Då skulle konstitutionen föras in i den ordinarie valrörelsen och den osunda gränsen mellan svensk inrikespolitik och EU-frågor äntligen raderas.
DN huvudledare 22/2 2005

Om man är i grunden positiv till EU-projektet kan man peka på att den nya författningen sammanfattar mycket som redan är på plats: ett samarbete mellan suveräna stater där makten delegeras uppåt. De förändringar som sker handlar mest om att klara av utvidgningen.

Den som är emot EU kan peka på just de områden där överstatligheten ökar. Framför allt handlar det om att EU får företräde i rättsliga frågor samt förstärkningen av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Även om man kan ifrågasätta graden av förändring från dagens mellanstatliga samarbete innebär kodifieringen i sig ett fall framåt för överstatligheten på just dessa områden.

Vilken slutsats ska man då dra? Som kritikerna framhåller har EU valt att betrakta konstitutionen som ett nödvändigt led i unionens utveckling. Om dokumentet är komplicerat beror det på att EU är komplicerat. Och om EU ska förankras demokratiskt måste medborgarna ha rätt att ta ställning just till denna komplexitet.

Sverige har valt att förlägga beslutet till riksdagen. Det är i linje med den svenska representativa demokratin. Men beslutet undermineras av att de politiska partierna av taktiska skäl tidigare har använt folkomröstningsinstrumentet på ett oansvarigt sätt. Bosse Ringholms plädering för den representativa demokratin efter turerna kring kärnkraften och EMU är ingen vacker syn.

Det finns en väg mellan elitismens Skylla och populismens Charybdis. Som Olof Ruin och även DN:s ledarsida tidigare har föreslagit: skjut upp den parlamentariska ratificeringen till efter valet 2006. Då skulle konstitutionen föras in i den ordinarie valrörelsen och den osunda gränsen mellan svensk inrikespolitik och EU-frågor äntligen raderas.

Syftningen var på DN:s ledarsida den 5 december 2004
Ett alternativ är att riksdagsbeslutet förläggs till hösten 2006, efter nästa val. Då skulle konstitutionen föras in i den ordinarie valrörelsen, och den osunda avskiljningen av svensk inrikespolitik från Europafrågor brytas. Men eftersom det sannolikt skulle gynna de EU-kritiska partierna håller både socialdemokrater och borgerliga emot.
Klicka här

Tre fjärdedels majoritet är ett strikt krav och en minst lika god garant för demokratisk förankring som beslut av två riksdagar med val emellan
DN-ledare 11/5 2004

Både vänsterpartiet och Junilistan har en poäng.
De svenska medborgarna bör få en möjlighet att ta ställning till EU:s grundlagsförslag.
Den givna lösningen är att fatta riksdagsbeslutet om godkännande efter 2006 års val.
Henrik Berggren, signerat DNs ledarsida 23/12 2004

Uppskjut riksdagsbehandlingen av EU:s grundlag till efter de allmänna valen i september 2006.
Riksdagen skulle få en helt annan demokratisk legitimitet bakom de beslut på detta område som den har att fatta än om dessa beslut skall tas redan om ett år av en riksdag, vald 2002. Olof Ruin DN Debatt 18/12 2004

Spaniards voted overwhelmingly in favour of a constitution for the European Union yesterday but the low turnout was likely to send worrying signals to nine other member states that will be submitting the EU charter to referendums over the next 18 months.
Financial Times 20/2 2005

Three out of four voters - nearly 11m Spaniards - backed the new EU charter. Official results showed 77 per cent voted Yes, against 17 per cent of voters who rejected the treaty.
However, participation was 42.3 per cent, the lowest electoral turnout since the restoration of democracy in 1978, and an indication of the Spanish government's failure to ignite interest in the referendum campaign.

Vi är övertygade att om riksdagen på initiativ av s-regeringen ratificerar EU-konstitutionen före valet 2006 så gör det ett framtida närmare samarbete mellan socialdemokraterna och miljöpartiet i det närmaste omöjligt.
15 framträdande miljöpartister i riksdagen, partistyrelsen och ungdomsförbundet DN Debatt 20/2 2005

Kravet på folkomröstning är inte något nej-krav. Enbart kännedom om vad för sorts regeringar som utlyst folkomröstningar i tio EU-länder borde räcka för att bevisa detta. Men inte heller i Sverige är folkomröstning ett nej-krav. En ja-vinst är inte omöjlig och vore ett allvarligt bakslag för EU-motståndet. Ändå kräver vi, som är övertygade motståndare till EU-konstitutionen, en folkomröstning, på samma sätt som övertygade ja-sägare har utlyst folkomröstning också i länder där det inte är absolut nödvändigt av konstitutionella skäl och där ja-seger inte alls är säker, till exempel Frankrike och Storbritannien. Hur skall detta förklaras? Svaret är förstås enkelt, ett litet ord vars tillämpning tycks ha fallit i glömska bland svenska EU-älskare: demokrati.

Det är uppenbart att en fullföljning av den planerade bortmyglingen av EU-konstitutionen från varje form av väljarinflytande, av de allra flesta miljöpartister skulle uppfattas som ett slag i ansiktet. Hur ett förtroendefullt samarbete efter valet 2006 skulle kunna baseras på en flagrant och utmanande kränkning av den gröna grundläggande övertygelsen och demokratisynen är för oss obegripligt.

Förslaget till EU-konstitution innebär en massiv överflyttning av makt från nationell nivå till EU-nivå där möjligheten till nationellt veto avskaffas i inte mindre än 31 fall. Makten överflyttas till EU-parlament och EU-kommission och en sådan maktöverföring ska inte riksdagen själv kunna göra. Makt kan i en fungerande demokrati bara ges av folket, inte tas från det. Den sittande riksdagen har tydligt bevisat att man saknar representativitet i EU-frågor, medan en stor majoritet av riksdagsledamöterna var för EMU röstade en stor majoritet svenskar nej.

I syfte att förhindra en folkomröstning i Sverige om EU:s nya grundlag har de fyra borgerliga partierna ingått en ohelig allians med självaste socialdemokraterna.
Den alliansen benämner min partikollega Ingvar Svensson (kd) de "fem positiva partierna"
(SvD Brännpunkt 18/2).
Björn von der Esch SvD Brännpunkt 20/2 2005

The French parliament on Thursday amended the country's constitution, clearing the way for President Jacques Chirac to accelerate the timetable for a divisive national referendum on Europe's constitutional treaty.

FT February 17 2005

While opinion polls show that about 60 per cent of French voters support the treaty, the government has been exhibiting increasing signs of concern about the outcome of the vote. French officials have hinted they could accelerate the timetable for the ballot from June to May to prevent the No campaign from gaining too much momentum.

Riksbanken ger ut ett minnesmynt för att uppmärksamma att det är 100 år sedan unionen mellan Sverige och Norge upplöstes.
Unionsupplösningen 1905 är väl värd en hyllning.R
Lars Jonung 18/2 2005

The outcome of Sunday's vote is not in doubt: the Spanish remain among the EU's biggest supporters. But a low turnout would be an inauspicious start to a campaign of national referendums that could plunge the EU into crisis.

FT 16/2 2005

The constitution can come into force only with the approval of all 25 member states. Most will push the treaty through national parliaments with little public debate - the old way of doing things. But up to 10 countries are to expose the treaty to a referendum - a strategy forcing Europe's politicians to explain their project to a public often ignorant about the EU, bored by it or outright hostile.

If one or more countries reject the treaty, legally it would be dead. Five years of political effort could be lost - and the European Union's attempts to equip itself for the 21st century and make it more relevant in the world would be in danger.

The Czech Republic, whose President Vaclav Klaus is the most elevated eurosceptic in the EU, is another potential trouble-spot. "I am not critical, I am 100 per cent against," Mr Klaus said of the treaty on a recent visit to Germany.

Opinion polls show that about 60 per cent of French voters are in favour of the treaty. However, officials are concerned that the referendum could be influenced by issues not on the ballot paper: dislike of Mr Chirac's government, antipathy towards Turkey's entry talks and trades union opposition to the reform of France's 35-hour working week. Patrick Devedjian, industry minister, warned last week that this "coagulation of discontents" could jeopardise the vote. Other French officials are talking about bringing forward the date from June to May to cut short the No campaign.

The Netherlands, planning a referendum this spring, has a volatile political climate, with the enlargements of the EU feeding growing popular concern over immigration. Almost half of Dutch voters are undecided, according to opinion polls, although the government is confident it can secure a Yes vote.

Svenska institutet för europapolitiska studier
Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, har till uppgift att bedriva och främja forskning, utvärdering, analys och studier i europapolitiska frågor med inriktning på områdena ekonomi och handel, statsvetenskap och juridik.
Klicka här

Tillsammans med EU2004-kommittén och Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) ordnar SNS ett seminarium med anledning av att "Fördrag om upprättande av en konstitution för Europa" kommer ut i bokform med kommentarer av statsvetarna Hans Hegeland (Sveriges riksdag) och Olof Petersson (SNS).

Aldrig har riksdagen varit så i otakt med väljarna som när det gäller EU:s konstitution.
Planerna från Göran Persson, Fredrik Reinfeldt, Lars Leijonborg, Göran Hägglund och Maud Olofsson att låta sittande riksdag anta konstitutionen redan i år, utan vare sig folkomröstning eller mellanliggande val, stöds endast av drygt tio procent av väljarna.
BJÖRN VON DER ESCH, ZAIDA CATALAN, MARGIT GENNSER, HÉLÈNE GOUDIN, JAN-ERIK GUSTAVSSON, HÅKAN LARSSON, SÖREN WIBE, PER WINBERG, PERNILLA ZETHRAEUS SvD Brännpunkt 5/2 2005

I nuvarande riksdag finns en betryggande majoritet för att säga ja till EU-konstitutionen. Vad få vet är emellertid att det enligt regeringsformen endast krävs 25 procent av ledamöterna för att förkasta det hela. Efter ett riksdagsval, med nya kandidater, och kanske nya partier, kan detta antal lätt uppnås. Och detta är förmodligen ett skäl till att man redan före nästa val vill lotsa konstitutionen genom den nuvarande riksdagen. Att svenska folket tycks vara av en annan mening förefaller vara en måhända besvärande, men inte hindrande, omständighet.

Konstitutionen framställs som ett betydelselöst dokument av den socialdemokratiska regeringen och de borgerliga allianspartierna. Den inställningen är ohållbar. Om konstitutionen vore harmlös, varför har man då beslutat om eller planerar folkomröstningar i fler än tio andra EU-länder?

Most opinion polls suggest that Tony Blair is likely to win the general election pencilled in for May 5 2005.
Most opinion polls suggest that Tony Blair is likely to lose the referendum on the European Union's constitutional treaty probably not be held until September 2006
Philip Stephens FT 1/2 2005

"Should the UK approve the treaty establishing a constitution for the EU" is hardly a formulation to set electoral pulses racing. Deliberately so. Mr Blair's best - probably his only - chance of securing a Yes vote is to make the case that endorsement of the treaty represents affirmation of the status quo rather than an integrationist leap.

In the other big European nations the votes are about the direction of the EU. Were France to vote No in its referendum later this year, the treaty would fall.

It is taken as a given, and probably rightly so, that rejection by the British electorate would also spell the end of Mr Blair's premiership. Even if he sought to stay in 10 Downing Street, Mr Blair would have lost all authority.

A Yes vote would be equally momentous, and not simply because it would settle the argument of the past two decades about Britain's place in Europe. Many, perhaps most, in the Conservative party would accept the verdict of the electorate and move on. But Michael Howard's party includes a sizeable minority who will never be reconciled to sharing national sovereignty in Europe. They would choose to fight on, alongside the UK Independence party and other assorted remnants on the distant right. The result could be a Tory split and a realignment of British politics as profound as anything since Labour displaced the Liberals in the early decades of the last century

Hitherto, the talk has been of a vote in the late spring or summer of next year. Nothing is fixed, but the murmurs in Whitehall now suggest that Mr Blair might well delay until September 2006. That should ensure that Britain is the last of the 25 nations to vote and thus cast the choice as one between continued membership of the European club and self-exclusion. That is probably the only way to win

If the other 24 nations, among them fiercely independent Poland and sceptical Denmark as well as federalist Belgium, say Yes, should Britain cut itself loose?

The treaty may pretend to create a constitution, but that description is a case of rhetoric substituting for reality.

Instead, it mixes modest improvements in the Union's institutions with consolidation of what has gone before.

What would happen if one of the 25 member states of the European Union refused to ratify the constitutional treaty?
Some say the non-ratifying country would have to leave the EU. Others argue that nothing would happen: the EU would simply continue on the basis of the existing treaties.
Faced with such a choice, one might want to consider a third alternative.
Wolfgang Munchau FT 17/1 2005

An intriguing possibility would be to split the EU in two - an outer part, in which all members take part, and the eurozone.

The outer part would consist of a customs union, a common external trade policy, an internal market, a single competition policy and free movement of goods, services, labour and capital. This is essentially today's EU minus the eurozone and perhaps also minus the common agricultural policy, structural funds, and the common foreign and security policy.

The politically strengthened eurozone would act as a hub for future economic and political integration. It would be the logical choice of a hard core because it would constitute the greatest degree of integration the EU had achieved so far. All EU countries should in principle have the right, but not the obligation, to join it. But membership would come with the implicit obligation to pursue further political integration. The eurozone would require a proper constitution. The outer part could exist on the basis of existing treaties, albeit revised. It would have no further integrationist agenda.

The first of the referendums on the treaty is due to be held in Spain on February 20. The Spanish will almost certainly vote "Yes". But there will be at least nine further referendums, including in the UK, where opinion polls show a strong and increasing majority for a "No" vote. I know of few EU officials who expect all 25 countries to ratify the constitution.

If some choose not to ratify, EU leaders will meet at a summit in 2006 to decide whether those countries should be asked to leave - a decision for which there is no legal basis - or whether they accept the politically unrealistic alternative of living without the constitution.

It is not good politics perpetually to confront national electorates with the stark choice between accepting a deeply integrated Europe Union and leaving it altogether. There must be an another way.

The ratification of the EU constitution, which has to be approved unanimously by all 25 member states, is supposed to be completed by the autumn of 2006.
The process starts next month in Spain, which is expected to approve the treaty in a referendum, but much trickier polls lie ahead in countries including France, the Netherlands, Britain, the Czech Republic, Denmark and Poland.
FT 10/1 2005

Mr Juncker, the Luxembourg prime minister, said there could be pressure to put off sensitive decisions because of their possible impact on national referendums.

"I do see a danger of the possibility of getting bogged down due to a succession of long, difficult, ratification referendums in a number of member states," he said.

With a national election expected this spring in Britain and in Germany in autumn 2006, Mr Juncker said he feared there would be pressure to "suspend" difficult EU decisions for domestic political reasons.

Mr Juncker's most immediate priority is preparing a crucial EU economic summit in March, which will attempt to reinvigorate Europe's creaking economic reform programme. The summit will also hope to agree reforms to the EU's stability and growth pact, the five-year-old fiscal rulebook, which has fallen into disrepair after repeated breaches of its deficit rules by France and Germany.

Mr Juncker wants the pact to put more pressure on countries to run surpluses in upturns, but says it needs to be more flexible "during times of the economic cycle when we have periods of stagnation or even recession". Such a loosening of the rules is being resisted by fiscal hardliners such as Austria and the Netherlands. Meanwhile, Italy is opposing plans to make the pact focus more on levels of national debt; its debt-to-gross domestic product ratio is the second highest in the EU at 106 per cent.

Jacques Chirac faces a testing vote on the EU constitution in the early summer
The vote will take place “before the summer”, he declared in his televised new year's address. This probably means early June.
The Economist 6/1 2005

DN har tidigare pläderat för denna lösning och nu har även statsvetaren Olof Ruin anslutit sig till denna ståndpunkt (DN Debatt 18/12). Fördelen är att väljarna då skulle kunna göra en samlad bedömning av vilket parti de föredrar och väga inrikespolitiken och EU-frågorna gemensamt. Det sätter press på partierna, som får sina omsorgsfullt lagda strategier för nästa valrörelse kullkastade. Men också på väljarna, som blir tvungna att ta ett helhetsansvar för svensk politik. Effekten i båda fallen vore att stärka demokratin.

Sverige är i dag underställt unionen utan annat lagstöd än vad som följer av att riksdagen genom enkel lag har beslutat, att unionslagstiftningen "gäller här i landet".
Så uttrycks saken kort, koncist och nästan poetiskt i en lag (SFS 1994:1500) bestående av fyra paragrafer och undertecknad av Mona Sahlin.
Sverker Gustavsson Uppsala Nya Tidning 2/12 2004

Regeringsformen förblev oförändrad. Om EG-rättens principiella företräde hade gjorts till en grundlagsfråga, hade saken behövt diskuteras från den utgångspunkten i en vanlig valrörelse. Den formella aspekten hade då lätt kunnat ta överhanden. Därför ansågs det säkrast att inte ställa problemet konstitutionellt.

Regeringen är rädd för folket.
Så får man tolka regeringens mening att låta riksdagen avgöra ratificeringen av fördraget om EU:s grundlag före valet 2006
Carl Bildt får nu som ledamot av författningskommittén ta ställning till plattläggningsparagrafen ännu en gång
Agne Gustafsson 20/12 2004

Statsminister Persson fruktar mer överstatlighet genom EU-parlamentets maktyttring vid kommissionärskrisen nyligen, men om Göran Persson vill ha ett mellanstatligt EU, varför har han då skrivit under fördraget om EU:s grundlag. Denna stärker EU-parlamentet, EG-domstolen och överstatligheten, särskilt på bekostnad av de små medlemsstaternas reger-ingar och parlament.

En svensk underskrift godkänner också Sveriges presumtiva inträde i EMU trots svenska folkets klara nej i folkomröstningen.

Diskussionen om EU:s grundlag aktualiserar de grundläggande principerna bakom konstitutionella reformer, vilket Sverker Gustavsson nyligen utvecklat i UNT (5/11). Skall reformerna ske genom ändringar av grundlagens texter eller genom författningsomvandling, varigenom praxis blir gällande rätt under överinseende av domstolar?

Grundlagsutredningen inför EG föreslog på sin tid, att EG-rättens företrädesrätt framför svensk lag och grundlag öppet skulle redovisas i en enda heltäckande "plattläggningsparagraf" i regeringsformen (SOU 1993:14). Dåvarande statsministern Carl Bildt vågade dock inte föreslå svenska folket en sådan naken kapitulation inför EU, av rädsla för att förlora folkomröstningen om anslutning till EU.

Carl Bildt får nu som ledamot av författningskommittén ta ställning till plattläggningsparagrafen ännu en gång. Den återkommer nämligen i EU:s grundlag: "Konstitutionen och den rätt som antas av unionens institutioner genom utövande av de befogenheter som den har tilldelats, skall ha företräde framför medlemsstaternas rätt" (Art. 1: 5a).

There are two reasons why the constitution is important:
one is because it widens the scope of European integration, for example by creating the job of a European foreign minister and extending the involvement of the EU in justice and home affairs.
Most importantly, it changes the voting weights.
Wolfgang Munchau, Financial Times 20/12 2004

Naturligtvis kan ett uppskjutande av riksdagens beslut i fråga om EU:s grundlag till efter valrörelsen 2006 ge Junilistan extra anledning att engagera sig i denna valrörelse och ställa upp kandidater till riksdagen. De fem partier som bestämt sig för en annan beslutsordning ser säkerligen denna lista som en icke önskvärd konkurrent om medborgarnas röster. Ändå kan jag inte tycka att denna oro skall få utgöra skäl mot en ordning som ur demokratisk synpunkt ter sig betydligt mer tilltalande än den som de fem partierna kommit överens om.

Ett uppskjutande av den svenska riksdagens ställningstagande i frågan om EU:s grundlag med ett år utgör knappast heller något problem för beslutsprocessen inom unionen i dess helhet. Över huvud är tidtabellen när det gäller hela detta projekt tämligen osäker. Många folkomröstningar kommer att äga rum nästa år, och blir det ett nej i någon av dem - särskilt om det sker i ett stort EU-land - återstår många nya förhandlingar. Kanske man över huvud misslyckas med att samla sig kring en grundlag.

Carl Bildt: Vi har inte tillräckligt mandat
/för att i riksdagen fatta beslut utan folkomröstning om EUs grundlag/
Carl Bildt hos Göran Rosenberg i TV4 2/12 2003

Jag håller med Margot /Wallström/ i grunden. Detta är en fråga som till och med bättre skulle behandlas i riksdagsvalen. Problemet är att vi i Sverige inte har gjort det. Vi har inte tillräckligt mandat. Det är ett dilemma.

- VI HAR INTE TILLRÄCKLIGT MANDAT
ATT UTAN EN FOLKOMRÖSTING FATTA BESLUT OM EU:S GRUNDLAG
Detta konstaterade Du hos Göran Rosenberg i TV4 2/12 2003.

Om nu de borgerliga och socialdemokraterna i förening ska börja driva kampanj om EU-grundlagsfördraget kommer detta att resultera i ett surfläge för Junilistans inomsvenska avläggare.
De fyra borgerliga partiernas ledningar saknar tydligen självbevarelsedrift. Eller så vill de bli landshövningar hela bunten.
Barometern 9/12 2004

Regeringen "slår fast" = "påstår"
Förändringarna innebär inte någon svensk grundlagsändring
Att vissa beslutsformer förändras, från att alla måste vara överens om ett förslag till att majoriteten är för ett förslag, innebär enligt regeringen inte att Sverige lämnar ifrån sig mer makt till EU
Ekot 8/12 2004

Regeringen slår fast att förändringarna inte innebär någon svensk grundlagsändring, alltså att det inte handlar om att mer makt förs över till EU. Att vissa beslutsformer förändras, från att alla måste vara överens om ett förslag till att majoriteten är för ett förslag, innebär enligt regeringen inte att Sverige lämnar ifrån sig mer makt till EU.

På onsdagsmorgonen 8/12 har de borgerliga partiledarna överläggningar med statsminister Göran Persson om hur folkupplysningen kring EU:s nya grundlag ska bli så bra som möjligt. Men regeringen är redan färdig med argumenten som ska bli offentliga strax före jul.

På onsdag möts Göran Persson och de borgerliga partiledarna
Därmed vill de ta udden av krav på folkomröstning och svensk grundlagsändring
DN 7/12 2004

Elva av EU:s medlemsländer väntas ordna folkomröstning om unionens nya konstitution, och de svenska nejpartierna vänsterpartiet, miljöpartiet och Junilistan tycker att också de svenska väljarna borde få ta ställning vid valurnorna.

Men socialdemokraterna och de borgerliga tycker att riksdagen ska ta beslutet om EU-konstitutionen. Samtidigt har de svårt att förneka behovet av bättre folklig förankring för den nya EU-författningen.

EUs grundlag: "en ny sorts politisk entitet som är något mer än vanligt internationellt samarbete men något betydligt mindre än en ny statsbildning"
I nästan hälften av medlemsländerna kommer frågan att föreläggas medborgarna i en folkomröstning.
I Sverige är det riksdagen som ska ratificera förslaget. Med tanke på hur folkomröstningsinstrumentet har missbrukats av svenska politiker är detta sunt.
DN-ledare 5/12 2004

Ändå måste väljarna få möjlighet att delta i en bred, offentlig debatt kring den nya konstitutionen. Ett alternativ är att riksdagsbeslutet förläggs till hösten 2006, efter nästa val. Då skulle konstitutionen föras in i den ordinarie valrörelsen, och den osunda avskiljningen av svensk inrikespolitik från Europafrågor brytas. Men eftersom det sannolikt skulle gynna de EU-kritiska partierna håller både socialdemokrater och borgerliga emot.

Vissa är mot konstitutionen därför att den är för överstatlig, som stora delar av den svenska vänstern eller den brittiska högern. Andra för att den är för lite överstatlig, som till exempel den minoritet inom det franska socialistpartiet som förespråkade ett nej eller vissa mer principiellt hängivna federalister.

På en rad principiella punkter är författningsförslaget ett steg framåt. Alla medborgare i EU-länder blir också unionsmedborgare, deras grundläggande rättigheter definieras och vikten av deras demokratiska deltagande i EU:s beslutsprocesser understryks. Att EU genom författningen dessutom får ställning som en juridisk person stärker också Europas möjlighet att spela en internationell roll.

Den som är positiv eller har blandade känslor måste ta ställning till om dessa förbättringar när det gäller demokrati, medborgarskap och internationellt engagemang uppväger riskerna med att anta en författning som inte ger några garantier för att den framtida utvecklingen för EU:s institutioner blir precis som man själv önskar.

Rolf Englund: Pikant nog är Barbro Hedvall på DNs ledarsida en av dem som räknar sig till den federalistiska förtruppen.

Med ett rungande "ja" gav de franska socialisterna, PS, sitt stöd till EU:s nya grundlag, vid sin interna omröstning på onsdagskvällen.
DN 2/12 2004

Another unlikely group is lining up to take sides with European eurosceptics:
American conservatives and neo-conservatives.
The political establishment in Washington has suddenly discovered the EU treaty and many who are close to the present administration do not appear to like what they see.
Quentin Peel Financial Times 2/12 2004

Centerpartiets Maud Olofsson diskuterar direkt med statsminister Göran Persson om hur EU:s nya fördrag ska behandlas i Sverige.
I veckan skrev hon ett brev till statsministern, där hon krävde att riksdagen ska inrätta nytt slags demokratikonvent.
Ekot 28/11 2004

Trots att inte ett enda kommatecken kan ändras i fördraget kan det på så sätt komma fram synpunkter som kan få betydelse för riksdagens behandling av frågan, tror hon.

Britter och svenskar har ett viktigt gemensamt Europaintresse,
att bevara ett mer löst organiserat, utåtriktat Europa än det mer integrerade Europa Tysklands utrikesminister Joschka Fischer förespråkar
Vernon Bogdanor, statsvetarprofessor Oxford DN Debatt 28/11 2004

På 1960-talet fruktade de Gaulle att ett brittiskt EG-inträde skulle hota den gemensamma jordbrukspolitiken. I dag hotar Storbritannien, tillsammans med de nya medlemsstaterna, den franska föreställningen om ett inåtvänt Europa, avskilt från eller rent av fientligt mot USA. I dag sätter sig Frankrike mot Storbritannien inte för att det inte skulle vara tillräckligt "europeiskt", utan för att Frankrike fruktar att Storbritannien kan ha blivit europeiskt på ett sätt som hotar Frankrikes egna syften.

Storbritannien, tillsammans med de nya medlemsstaterna, är mer positivt inställt till USA:s utrikespolitik än vad de sex grundarstaterna - och också Sverige - är. Britter och svenskar har ändå ett viktigt gemensamt Europaintresse, och det är att bevara ett mer löst organiserat, utåtriktat Europa än det mer integrerade Europa Tysklands utrikesminister Joschka Fischer förespråkar.

Alla den franska femte republikens presidenter, från de Gaulle till Chirac, har haft en Europaidé. Det är en idé grundad på fransk hegemoni och med ett Tyskland - oförmöget att hävda sig på grund av minnet av nazismen - som underordnad och medgörlig partner.

Utmaningen är att finna ett sätt att mobilisera folkliga känslor för byggandet av Europa. Möjligheten är att skapa ett mera demokratiskt Europa.
Utan det kommer det europeiska projektet att misslyckas.
Vernon Bogdanor, DN Debatt 24/9 2003

Europa håller på att framkalla den farligaste av politiska klyftor - den mellan den politiska klassen och folket.
Vernon Bogdanor DN Debatt 6/6 2004

On Wednesday, the Socialist party, which forms the chief opposition to the government, will vote on whether the party should campaign for or against the constitutional treaty in the national referendum that Jacques Chirac, the president of France, has called for next year. The result could have momentous consequences for the Socialist party, for France, and for Europe.
Financial Times 26/11 2004

Dominique Strauss-Kahn, one of the French Socialist Party's most senior figures, has warned of the possible "breakdown of Europe" if his party's members reject the European Union's constitutional treaty in an internal vote next week.
Financial Times 26/11 2004

Jag skulle jag betrakta en ratificering av EU-konstitutionen före riksdagsvalet 2006 som en krigsförklaring som dödar varje tanke på en mp-s-regering för överskådlig tid.
Enligt miljöpartiets övertygelse betyder nuvarande inriktning att EU obevekligt stegvis utvecklas till en federal stat där Sverige får ställning av ett sorts utkantslän, något som svenska folket aldrig accepterat.
Per Gahrton SvD Brännpunkt 19/11 2004

Med tanke på förekomsten av gröna strömningar inom s-partiet och Göran Perssons nystart för det gröna folkhemmet finns det ändå anledning att tro att för de traditionella miljöfrågorna vore en mp-s-regering bättre än varje annat möjligt alternativ. Problemet finns på annat håll.

Enligt miljöpartiets övertygelse betyder nuvarande inriktning att EU obevekligt stegvis utvecklas till en federal stat där Sverige får ställning av ett sorts utkantslän, något som svenska folket aldrig accepterat.

För mp är det en huvudfråga att stoppa denna utveckling och styra om det europeiska samarbetet så att vi får ett i huvudsak mellanstatligt all-europeiskt samarbete med endast begränsade överstatliga inslag. Ibland låter det som om Göran Persson har samma syn.

En folkomröstning om EU-konstitutionen är inte bara det enda sättet att ge framtidens EU-politik demokratisk legitimitet. Det är också det enda sättet att skapa grundval för en mp-s-regerings EU-linje, eftersom båda parter givetvis måste acceptera folkomröstningens utfall som bestämmande för regeringens handlande (vilket inte betyder att de måste ändra övertygelse och åsikt!).

Om däremot Göran Persson skulle göra allvar av sitt hot att tvinga igenom en ratificering av konstitutionsfördraget redan nästa år, vilket skulle göra väljarna helt överspelade, betraktar jag frågan om en rödgrön regering som avförd från dagordningen. För egen del, och jag är inte ensam inom miljöpartiet, skulle jag betrakta en ratificering av EU-konstitutionen före riksdagsvalet 2006 som en krigsförklaring som dödar varje tanke på en mp-s-regering för överskådlig tid.

Vi måste få folkomrösta om EU-konstitutionen!
Partiledarna vill inte förstå. Ansvaret för de förlösande orden:
”Låt oss få folkomrösta om vår demokratiska framtid”
måste därför komma från riksdagens talman.
Margit Gennser i Barometern 17/11 2004

Circle of Barbed Wire
By Bernard Connolly (2004)
author of "The Rotten Heart of Europe: The Dirty War for Europe's Money"

The EU "constitution" has been put forward by a body known, in a deliberate and rather disgusting parody of the Philadelphia Constitutional Convention, as the European Convention. Its chairman was Valéry Giscard d'Estaing, a former French president so ineffectual that he was easily defeated in 1981 by Francois Mitterrand.

Blair has signed us up to the sharia of Euro-enthusiasts
By Charles Moore Daily Telegraph 30/10/2004

My first reaction, on hearing that Rocco Buttiglione was considered unfit to be the EU Justice and Home Affairs Commissioner because he follows Roman Catholic teaching on sexual matters, was anger. The Treaty of Rome, largely conceived by three Catholics – De Gasperi, Schuman and Adenauer – was signed at the heart of Western Christian civilisation in 1957. It was intended to mend and advance that civilisation. Yesterday, the leaders of EU member states met, again in Rome, to sign the new European Constitution, from which all mention of God has been excluded. Is active religious belief a disqualification from taking part in the government of modern Europe?

My anger rose further at the astonishing virulence of an article by Matthew Parris in The Times last week. Parris is a brilliant writer and usually a thoughtful, humane man, but here he was beside himself. "Kick him out," he yelled, in reference to Mr Buttiglione, and, "I say: enough of tolerance." He said that Mr Buttiglione had "indeed been the victim of anti-Christian discrimination, and that such discrimination is now in order". Parris wanted people with "anti-modern beliefs" excluded from public positions unless they agreed not to act on such beliefs.

We have been here before. The men who first used the guillotine after the French Revolution believed that organised religion was anti-modern. So did Hitler. So did the Communists who ran half of Europe from the end of the war until 1989. There are many million people alive today who experienced "modern" government and would not care to return to it. They are also, unfortunately, many million people who experienced it and, as a result, are dead. I notice that two of the commissioners presented to the European Parliament at the same time as Mr Buttiglione were once active in Communist government in their countries. The parliament approved them.

The main reason, though, for refusing to get angry is the job itself, the one that Mr Buttiglione didn't get. He was going to be Justice and Home Affairs Commissioner, in charge of civil liberties. Why do we think that the European Commission should be in charge of our justice and our home affairs? Why does the job exist?

Like most things in the EU, it has crept up on us. For years, the EU was only an "economic community". Justice and home affairs first feature in EU treaties with Maastricht in 1991, and have been moving forward ever since. Now we have ideas such as the common European arrest warrant and a common asylum policy. We are also moving towards a pan-European prosecuting magistracy and the granting of executive powers to Europol, which is supposed to be no more than a body for police co-operation, rather than a European police force.

Most of these powers, in fact, are not in the treaties – they are simply pushed forward on the basis of summit communiqués and suchlike. But they will be cemented by the European Constitution, and the Charter of Fundamental Rights contained within it. When the European Parliament recently interviewed all 25 potential commissioners, it asked each whether he or she would feel free to implement their bits of the European Constitution now, without waiting for the national referendums and ratifications on the subject. Only six out of the 25 said they should wait. One of the 19 who wanted to go ahead without democratic approval was Mr Buttiglione.

The Charter of Fundamental Rights is an amazing document. It veers between the high generality – "spiritual and moral heritage", "dignity, freedom, equality and solidarity" – and the weirdly specific: "Everyone has the right of access to a free placement service." It says that trade unions must be consulted by employers. Everyone has a right to a "high level" of this and that – healthcare, environmental protection, ciabatta, whatever.

The key point about the Charter is not so much what it says, as how it will be implemented. It will give the European Court a much wider basis for making decisions. Until recently, most European decisions have been economic. Now they will be cultural. This is about what sort of lives we should lead, and it gives legal authority to European judges and bureaucrats to tell us how to lead them.

Since the European Court is staffed only by judges who believe in ever-closer European integration, it will make its decisions in that light. The constitution is the sharia of the Euro-enthusiasts.

To be sure, the judges' world-view is politically correct. They are part of the enormous international industry of "human rights", which obsesses about wheelchair access but not about abortion, about asbestos but not pornography. They like positive discrimination (the charter explicitly says so), dislike national independence. With the vast new scope granted them under the charter and the constitution, they will surely act like the Warren Supreme Court in the United States in the 1960s and 1970s, pushing through an essentially political agenda under a legal guise.

But the real objection to all this is not that what the court wants is wrong. It is that it shouldn't possess such powers. The US Supreme Court is a body set up by a single nation and appointed by the elected president of the nation, with the approval of Congress. It has properly granted authority – the right, as it were, to be wrong. The European Court should have no such right because it arises out of no such nation, with no such consent. So we should resist it, whether its judges adhere to the Sermon on the Mount, the Koran or the gospel according to Matrix Chambers. But yesterday in Rome, Mr Blair signed up to its vast new power.

Tony Blair is to use Britain's presidency of the European Union next year to launch a referendum on its constitution in the spring of 2006.
Financial Times 30/10 2004

The prime minister, who has staked his political future on the referendum, believes the period of EU leadership will turn public opinion in favour of the treaty.

Ministers are set to publish a bill within weeks of next month's Queen's Speech that, if approved by parliament, would ratify the treaty. The bill is expected to contain the wording of the question that would be put to voters.

By introducing the bill quickly, Labour hopes to shelve a contentious political issue before next year's probable general election and lay the ground for a referendum.

Den svenska regeringen anser att beslutet skall fattas av riksdagen. Inte utan anledning.
Folkomröstningar bör utlysas sparsamt i en representativ demokrati.
Sydsvenskan 30/10 2004

Sverker Gustavsson: det borde krävas ett beslut om grundlagsändring i Sverige,
vilket innebär krav på två likalydande riksdagsbeslut med val emellan.
Daniel "Flip-Flop" Tarschys var mer tveksam. Han hade ännu inte bestämt sig
för om han ansåg att det kunde räcka med ett enskilt riksdagsbeslut utifrån den grundlagsändring som gjordes 2002 eller om det krävdes två beslut med val emellan.
Plattläggningsparagrafen som säger att EU-bestämmelser tar över nationella bestämmelser nu slås fast även för Sveriges del
Debatt ordnad av Palmecentret 2004-10-21

Sverker Gustavsson, som på 1980-talet var statssekreterare i utbildningsdepartementet, pekade på tre områden där han anser att förslaget till ny grundlag för EU innebär en förändring även i sak. Han hävdar att det gör stora stater starkare, strukturen mindre tydlig genom att systemet med pelare tas bort samt att den så kallade plattläggningsparagrafen som säger att EU-bestämmelser tar över nationella bestämmelser nu slås fast även för Sveriges del.

Teija Tiilikainen, som förutom forskarrollen också var sin regerings representant i det konvent som tog fram det första förslaget till nytt fördrag, förstod inte den sista frågan, eftersom inte heller den formuleringen i förslaget innebär någon förändring jämfört med tidigare. - Nej, det kan stämma, men i Sverige har vi inte låtsats om den tidigare. Nu blir formuleringen sådan att vi inte kan göra så längre, sade Sverker Gustavsson med ett leende

Daniel Tarschys konstaterade att det är acceptabelt att EU-rätten ska gälla framför svensk rätt på de områden där Sverige lämnat över beslutsrätt till EU. Men däremot ansåg han det viktigt att Sverige ehåller rätten att tolka ifall beslutskompetensen för ett visst sakområde verkligen lämnats över till EU.

– Dessutom är det viktigt att riksdagen tar tillbaka den makt man förlorat till regeringen under de senaste tio åren på grund av EU. Om man accepterar den så kallade ”passerellen” (spången), en bestämmelse i förslaget till grundlag som säger att EU kan få beslutsrätt över fler politikområden om medlemsländerna är eniga om det, måste riksdagen markera att detta inte är något som regeringen kan besluta om för Sveriges del. Det måste krävas riksdagsbeslut, sade Daniel Tarschys.

De tidigare riksdagsmännen och EU-parlamentarikerna Hans Lindkvist (c) och Maj Britt Theorin (s), båda ledande EU- och EMU-motståndare, talade från publiken för en folkomröstning, men varken Daniel Tarschys eller Teija Tiilikainen ansåg att någon sådan behövdes.

Aningen överraskande, åtminstone för diskussionsledare Färm, var även den normalt relativt EU-kritiske Sverker Gustavsson emot svensk folkomröstning.
- Det skulle innebära en fastlåsning i ja eller nej till EU. Vi måste nå ett läge där vi kan ha en fri debatt om de enskilda sakfrågorna i EU-politiken på samma sätt som i inrikespolitiken. Idag tenderar EU-vänner att anse att allt är bra och de som stod på nej-sidan att allt är dåligt. Då kan vi inte ha en folkomröstning som låser fast det läget, sade han.

Han ansåg däremot att förändringen var så stor att det borde krävas ett beslut om grundlagsändring i Sverige, vilket innebär krav på två likalydande riksdagsbeslut med val emellan. Daniel Tarschys var mer tveksam. Han hade ännu inte bestämt sig för om han ansåg att det kunde räcka med ett enskilt riksdagsbeslut utifrån den grundlagsändring som gjordes 2002 eller om det krävdes två beslut med val emellan.

För Sverker Gustavsson är det stora problemet med EU att det är lättare att enas om övernationella beslut om avregleringar av marknader och fri konkurrens än om att bygga en välfärdsstat. Det verkliga testet på om EU kan bli en fungerande demokratisk stat är om solidariteten mellan befolkningarna räcker till för att ge EU en rejäl gemensam pengapåse att omfördela välfärd mellan invånare, oavsett nationalitet. Han konstaterade att först när det finns en offentlig arena för allmän debatt över gränserna inom EU är det möjligt att gå vidare och åstadkomma detta.

A group of eurosceptic MEPs have launched an alliance
against the European Constitution - 'The Referendum Group'
EU Observer 26/10 2004

A group of eurosceptic MEPs have launched an alliance against the European Constitution – just three days before the document is due to be signed by EU leaders.

Called 'The Referendum Group', it crosses the political spectrum in the European Parliament and is expected to comprise up to 100 MEPs.

Göran Persson: – Ska vi ändå inte ha ett riksdagsval emellan? Nej, det ska vi inte
Jag har avvisat folkomröstningen med de argument som jag nyss anfört och har heller ingen anledning att fördjupa mig i en diskussion om detta ska avgöras under ett riksdagsval
Göran Persson i riksdagen ref i Ekot 16/10 med länkar till riksdagen

Det var i en riksdagsdebatt tidigare i veckan som statsminister Göran Persson efter att först ha avfärdat tanken på folkomröstning, slog fast att frågan om den nya grundlagen inte heller ska bli föremål för diskussion i nästa val. – Ska vi ändå inte ha ett riksdagsval emellan? Nej, det ska vi inte, för då är det lika bra att gå till en folkomröstning för då blir ju riksdagsvalet folkomröstningen. Det är ju det de vill ha som vill ha det under rikdagsvalet naturligtvis, sa Göran Persson.

Anf. 63 Statsminister GÖRAN PERSSON (s) replik:
Nej till folkomröstning, ja till beslut i riksdagen
Riksdagen 13/10 2004

Fru talman! Det är ingen sensation som jag kommer att säga till Peter Eriksson, utan det är en debatt vi har haft här i kammaren många gånger. Vi har uppfattningen att riksdagen ska hantera ratificeringen. Det ser vi som ett uttryck för den här kammarens status och kompetens. Vi ser det också som ett uttryck för att det fördrag som nu ligger i grunden inte ändrar relationen mellan Sverige och EU. Därför bör riksdagen kunna godkänna det nya fördraget, efter en diskussion naturligtvis.

Sedan aspekten att andra folkomröstar, alltså borde vi göra det också. Andra ska inte besluta åt oss hur vi ska hantera vår demokratiska process. Jag är en bestämd motståndare till överstatlighet, Peter Eriksson, i alla sammanhang. Den yttersta formen av överstatlighet vore ju att låta andra bestämma hur vi ska hantera vår egen ratifikationsprocess.

Anf. 65 Statsminister GÖRAN PERSSON (s) replik:
Jag har avvisat folkomröstningen med de argument som jag nyss anfört och har heller ingen anledning att fördjupa mig i en diskussion om detta ska avgöras under ett riksdagsval.

Fru talman! Det är tråkigt om Peter Eriksson inte har noterat min principiella hållning till EU-samarbetet. Jag är för mellanstatlighet, har i alla sammanhang argumenterat för detta. Några gånger gäller överstatlighet, men det är vid de tillfällen då vi inte klarar själva att hantera svåra samhällsproblem. Vi klarar definitivt själva att hantera en ratifikation av ett fördrag. Alltså ska vi själva ta ställning till den saken. Det beslutar inte tyskar och fransmän åt oss, utan det beslutar Sveriges riksdag, valda ombud för Sveriges folk.

Sedan kommer den andra kroken: Ska vi ändå inte ha ett riksdagsval emellan? Nej, det ska vi inte. Då är det lika bra att man håller en folkomröstning, för då blir riksdagsvalet folkomröstningen. Det är naturligtvis det de vill ha som vill ha det under riksdagsvalet. Då är det bättre att säga att man ska ha en folkomröstning.

Jag har avvisat folkomröstningen med de argument som jag nyss anfört och har heller ingen anledning att fördjupa mig i en diskussion om detta ska avgöras under ett riksdagsval.

I dagens partiledardebatt har Göran Persson möjlighet att ge ett viktigt besked om att det är dags att involvera svenska folket i diskussionen om EU och EU:s framtid.
Med tanke på regeringens undfallande hållning i debatten om Europas framtid finns det anledning att befara att man tänker sig en sedvanlig intern beredning i regeringen, följd av ett snabbt beslut i riksdagen. Låt mig redan nu göra klart att centerpartiet anser att Europafrågan förtjänar en djupare behandling än så.
Maud Olofsson, SvD Brännpunkt 13/10 2004

Redan om två år kan Ungern och Rumänien vara medlemmar. I somras fick Kroatien status som kandidatland och i förra veckan gavs grönt ljus för att inleda förhandlingar om medlemskap med Turkiet

Det EU vi nu ser växa fram är verkligen det alleuropeiska samarbete många av oss talade om inför folkomröstningen 1994. Likväl är skepsisen till samarbetet stor i vårt land.

Den ojämförligt viktigaste måste vara det sätt på vilket främst regeringen, men också hela det politiska systemet, har hanterat vårt medlemskap.

godkännande av fördraget bör föregås av en bred process där många kan göra sin röster hörda och där vi kan sätta in fördraget i en vidare diskussion om hur EU bör utvecklas i framtiden. En sådan process bör bestå åtminstone av fyra steg:

Partiöverläggningar - En mycket bred diskussion bör genomföras, helst i form av ett demokratikonvent - Riksdagens behandling bör ske i ett sammansatt utskott för konstitutionella och utrikes frågor. Som avslutning på processen bör en frågestund genomföras - regionala "frågestunder"

Tre utvägar: 1. Den konventsmodell jag skisserat ovan.
2. En uppskjuten riksdagsbehandling, där vi gör fördraget till en fråga i valrörelsen 2006 och låter den nyvalda riksdagen fatta beslutet.
3. En folkomröstning med klara ja- och nejalternativ.

On the face of it, the proposed European Union constitution imitates the American federalist form. But its specific provisions move in an entirely different direction.

It voices a deeply felt commitment to open borders and free movement of capital and labour within the Union. But it also embraces "the sustainable development of the earth, solidarity and mutual respect among peoples, free and fair trade, eradication of poverty and protection of human rights". It then extols "growth, price stability, social progress, full employment, balanced economic growth and price stability, a highly competitive social market economy, aiming at full employment and social progress".

Unfortunately, ducking hard choices today invites larger conflict tomorrow. Britain and other EU member states should steer clear of a constitution that promises little benefit and much hardship. The alternative is to push hard for a comprehensive free-trade agreement that avoids the risk of oppressive centralised regulation and exerts pressure for the EU to liberalise its own internal markets. But do not make the foolish bet that the EU's byzantine political processes will cleanse its cluttered and flawed constitution.

The Netherlands' economic problems may have had a negative impact on Dutch attitudes to Europe.
The Dutch used to be among the most enthusiastic supporters of European integration. But recent opinion polls suggest a rise in euro-scepticism. The outcome of a forthcoming referendum on the European Constitution is not clear.
Wolfgang Munchau, Fínancial Times October 11 2004

Eftersom konstitutionen för Europa i praktiken innebär en grundlagsändring, bör den godkännas i samma ordning som gäller för stiftande av grundlag.
Ulf Öberg, doktorand och kursansvarig i konstitutionell Europarätt vid Stockholms universitet
SvD Brännpunkt 7/10 2004

Europe is likely to split
The bandwagon against the European constitutional treaty is rolling.
Wolfgang Munchau, Financial Times October 4 2004

According to a poll by French newspaper Le Monde, the French Socialist party - traditionally one of the most pro-European parties in the European Union - is evenly split over whether to accept the proposed constitution. There is still a pro-constitution majority across all mainstream political parties in France but its margin has become uncomfortably small. There are also doubts about the vote in the Netherlands, which, like France, is committed to holding a referendum.

The chances that the constitutional treaty will be ratified in all 25 EU countries are not high. Legally, the treaty comes into effect only after it is ratified by all. In reality, it also matters who rejects the treaty. A No vote in the UK, for example, would raise more questions about UK membership than about the treaty itself. But what if a founding member of the EU were to reject the treaty? If the French were to vote Non, the agreement would be dead, and the same might happen if the Dutch voted against.

Given the realistic prospect of a No vote in France and the Netherlands, it is worth asking whether there is such a thing as a Plan B.

The answer is no, at least not officially. In fact, the European Commission never had a coherent Plan A. The political leaders of France, Germany and Italy are not known for their keen interest in or competence with European affairs but it is likely that if faced with a crisis Gerhard Schröder, Germany's chancellor, and Jacques Chirac, France's president, would formulate a joint strategic response. What would such a plan look like? Would it be a lesser treaty, a version that strengthened the national capitals, one that supported the national veto?

Of course not. If France votes No, the reason will be that the constitution has not gone far enough to establish a common European social and economic policy. As a result, a French No is more likely to be seen as a vote in favour of integration than against. This raises the prospect that it could lead to a far more integrationist treaty than the present one. The trouble is that this is by no means assured - and pro-European No campaigners should not take comfort from the hope that they will automatically get a better treaty by voting No. But even if such a treaty were to emerge it would stand no chance of being adopted, let alone ratified, by all 25 EU members. Instead, it would precipitate a split of the EU into an integrationist camp and a free-trading fringe.

The alternative is the continued lack of a Plan B. In that case, the Treaty of Nice would remain in force, complete with a defunct voting regime that has already brought decision-making in the EU to a halt. That could also eventually trigger a split, as pro-integration countries are becoming increasingly frustrated.

Taking a long-term strategic look at the present EU, it is difficult to see how it can fail to split. The real issue is that the introduction of the euro, by far the biggest project o f European integration so far, has fuelled a need for further European integration among the members of the eurozone, while non-members have different priorities. Just witness the debate about tax harmonisation. Most participants of the eurozone are in favour, while many of those who oppose it, such as the UK and several eastern European countries, happen to be outside the eurozone.

Membership of the EU and the eurozone are not likely to coincide for a long time, if ever. The UK, Sweden and Denmark may never join the euro, while several of the recent entrants will be dragging their feet. This is the underlying reason why an à la carte EU that continues to enlarge is inherently unstable.

Fransk revolution mot EU-fördraget
Montebourg och hans radikala fraktion inom franska socialistpartiet är revoltörerna. De bekämpar intensivt fördraget. Oväntat nog stöds de av Laurent Fabius, en gång i tiden upphöjd till premiärminister av François Mitterrand.
De 120 000 medlemmarna ska om en månad rösta ja eller nej till EU-traktaten. Ett nej innebär med stor säkerhet att författningen dör
Olle Svenning, Aftonbladet 2/10 2004

– En konstitution ska vara koncis, överblickbar och befriad från ideologiserande. Här har vi en stor, osorterad textmassa. Dessutom kodifierar den den kapitalistiska ideologin genom att skriva in marknadsekonomin som en del av konstitutionen.

Hans ”nya socialistiska parti” är anhängare av federalism och Europademokrati: Ett nej tvingar fram en bättre, mer demokratisk konstitution och binder oss inte för årtionden vid den ostrukturerade kompromiss som maldes fram av EU-konventet, menar Montebourg. En replik riktad till dem i partiledningen som ser ett nej som returbiljett till Nice och den gamla ännu eländigare beslutsordningen.

De 120 000 medlemmarna ska om en månad rösta ja eller nej till EU-traktaten. Ett nej innebär med stor säkerhet att författningen dör. Socialisterna är landets största parti, dessutom den största partigruppen bland EU:s vänsterpartier.

– Vi håller samråd med de flesta av EU:s socialdemokratiska partier och menar att de borde göra som vi: låta medlemmarna rösta. Demokratin måste byggas från basen. Och författningen är i högsta grad medborgarnas angelägenhet. Det är ett budskap riktat också till Sverige, säger Montebourg.

Av oklara skäl fick Margot Wallström i våras rykte om sig att vara en av de få s-politiker som vågar utmana president Persson. I själva verket slogs hon för sitt jobb inom EU-byråkratin. Nu har hon en viktig post i EU-kommissionen, ska bli dess ansikte utåt och bland annat slåss för EUs nya grundlag. Och visst, med sitt sympatiska sätt kan hon säkert ge EU-byråkratin ett mer mänskligt ansikte.

Igår frågades hon ut inför EU-parlamentet och lovade att försöka förankra EU genom en djupare dialog med medborgarna. Men på en direkt fråga ville hon inte ens rekommendera medlemsstaterna att hålla folkomröstningar i grundlagsfrågan. Monologen uppifrån fortsätter.

Den här tidtabellen är inte nödvändig.
Sverige skulle inte försena processen om den nyvalda riksdagen hösten 2006 fick ta ställning
DN-ledare 1/10 2004

EU-frågorna har hänförts till folkomröstningar och EU-parlamentsval men hållits utanför riksdagsvalrörelserna. Det har konserverat ja- och nejinställningarna hos människor och konstruerat en motsättning mellan elit och folk, som gröper ur den representativa demokratin.

Olyckligtvis ämnar regeringen fortsätta på den här vägen. Enligt dess nyligen offentliggjorda arbetsprogram för EU-politiken 2004-2005 ska en proposition läggas till riksdagen i september 2005 om EU:s nya författning. Regeringen vill uppenbart ha frågan ur vägen före valåret 2006.

Den här tidtabellen är inte nödvändig, Sverige skulle inte försena processen om den nyvalda riksdagen hösten 2006 fick ta ställning.

Författningsförslaget i sig är knappast revolutionerande, men det har fått en symbolisk tyngd. Dess godkännande uppfattas alltmer som ett ja till Europa-arbetet över huvud taget. Kraven på folkomröstning är ett uttryck för det.

Men det bästa tillfället att diskutera och ta ställning till en så övergripande fråga som vad vårt EU-medlemskap innebär och hur Sverige ska medverka i Europaprojektet är en riksdagsvalrörelse.

Regeringen vill att riksdagen klubbar EU:s nya grundlag före jul nästa år
- väl i lä av riksdagsvalet 2006
DN nyhetsplats, Anders Bolling och Göran Eriksson, 30/9 2004

I sitt färska arbetsprogram för EU-politiken 2004-2005 lägger regeringen för första gången fram en tidsplan för behandlingen av EU:s nya grundlag i Sverige. En proposition läggs på riksdagens bord i september. Med normal riksdagsbehandling kan det nya EU-fördraget klubbas i december nästa år.

- Vår linje är att det är totalt oacceptabelt, säger det gröna språkröret Maria Wetterstrand.

Nils Lundgren: Redan att låta den nu sittande riksdagen avgöra frågan är ett brott mot demokratins spelregler.
Ledamöterna är valda i september 2002 efter en valkampanj där EU-frågor inte diskuterades och då författningsförslaget inte fanns. De har alltså inget som helst mandat från svenska folket att ta ställning i denna fråga.
Regeringen vill alltså att ett avgörande beslut om Sveriges framtid skall avgöras av en riksdag utan mandat vid en tidpunkt på året då den politiska uppmärksamheten är som lägst.
Det är en beklämmande manöver som det är svårt att tro att andra riksdagspartier kan medverka till.

Dokumentet som visar regeringens strategi är Arbetsprogram för EU-politiken 2004-2005 (http://www.regeringen.se/sb/d/1488/a/18577;jsessionid=aN0uME1an7_b) där regeringen angående det konstitutionella fördraget skriver att "Det interna svenska arbetet förväntas mynna ut i en proposition i september 2005 inför riksdagsbeslut i december samma år."

Jan Peter Balkenende
Hollands premiärminister och ordförande i Europeiska rådet
I slutet av oktober kommer EU:s konstitutionella fördrag att undertecknas
Ingressen till EU-konstitutionen slår fast att Europa är "förenat i sin mångfald".
Men orden "förenade i mångfald" väcker frågan om vari enheten består.
DN 23/9 2004, översättning: Peter Wolodarski

I början av 1950-talet skrev Jean Monnet att "vi inte formar en koalition av stater. Vi enar folk". Men tyvärr har det inte blivit så. I takt med att unionen rört sig framåt verkar det som om den har förlorat Europas medborgare på vägen.

Många människor vänder projektet ryggen. De har svårt att se vad som förenar Europa. De känner sig inte som en del av helheten. Även i de nya medlemsstaterna minskar entusiasmen för den europeiska familjen av demokratier. Vi har uppnått ett enat Europa utan att ena européerna.

Ingressen till EU-konstitutionen slår fast att Europa är "förenat i sin mångfald". Kanske är detta det mest precisa uttrycket för vad som gör Europa till Europa. Men orden "förenade i mångfald" väcker frågan om vari enheten består.

Svaret står att finna i de värden på vilka unionen vilar. De är inneslutna i tre koncept: frihet, solidaritet och ömsesidig respekt.

In the short term, a failure to ratify the constitution may actually disrupt the emergence of the multi-tiered European Union described above. In the long run, however, a constitutional crisis would confirm that the emerging European Union is simply too diverse to contain within a single uniform structure. The federalist dream of a “United States of Europe” will slide into irrelevance.

A more diverse EU would allow countries and their citizens to adopt different levels of European integration to suit their national preferences. Second, diversity would allow some useful competition between different economic and social models within Europe. With peace and prosperity established, the European Union can safely abandon its old aim of an “ever closer union”.

Det nya EU-fördraget bekräftar ordningen med ett i huvudsak mellanstatligt samarbete.
En bred remissbehandling genomförs innan riksdagen tar ställning till förslaget
Ur Regeringsförklaringen 14 september 2004

Former Prime Minister Laurent Fabius is drifting towards a firm rejection of the Constitution
In a France 2 interview last Thursday (9 September), Mr Fabius placed conditions upon his support for the text, saying it was insufficient to create a "social Europe". He called for tax harmonisation across the EU, an increase of EU spending on education and research and a renaming of the Stability and Growth Pact to "Stability and Employment Pact"
EU Observer 14/9 2004

Valéry Giscard d'Estaing, the father of Europe's new constitution, said that in principle he was in favor of referendums in all member states.
"The advantage of a referendum is to address the basic issue of distance between the people and the states," he said.
"If you have a big project like this, it should be normal to ask the opinion of the citizens."
International Herald Tribune 13/9 2004

En ny översyn av den svenska regeringsformen skall göras av parlamentariker. Men det är inte en självklar arbetsform att partierna själva skall avgöra reglerna för det politiska spelet, samtidigt som de också är aktiva spelare i matchen.
Med denna dubbelroll frestas partiernas representanter att taktiskt slå vakt om sina egna maktpolitiska intressen i utredningen. Det är en djupt demokratisk tanke att medborgarna själva bör bestämma över demokratins grundläggande spelregler
Redan dagens regeringsform säger att all offentlig makt utgår från folket. Men vart tar den sedan vägen?
Det naturliga uttrycket för folksuveränitetstanken är att folket självt bestämmer över villkoren för hur dess makt ska förvaltas
Jörgen Westerståhl och Olof Petersson DN Debatt 5/9 2004

Blir det ingen folkomröstning om EU:s nya grundlag kan vi få se enfrågepartiet Septemberlistan - syskon till Junilistan - konkurrera med de etablerade partierna i riksdagsvalet 2006
DN nyhet 7/9 2004 med bra länkar

Can the world trust Germany, and can Germans trust themselves?
81% of Germans say they want a referendum on the EU constitution
Nearly 60 years after the second world war, such questions must seem almost insulting. Yet Germany is still not a permanent member of the United Nations Security Council. And it is one of the few big democracies not to allow referendums.
Now change is in the air on both fronts. The German government is campaigning hard for a permanent Security Council seat. And, after the British and French decisions to hold referendums on the European Union constitution, the pressure is building for Germany to follow suit.
The Economist "Trust but verify" 26/8 2004

Only now has it sunk in that it was not referendums that paved the way for Hitler—there were only two during the Weimar Republic. Today, politicians are more fearful of being seen to mistrust the people: 81% of Germans say they want a referendum on the EU constitution.

Socialdemokraterna i Malmö gick vid ett representantskapsmöte på måndagskvällen mot sin egen styrelse och ställde sig bakom kravet på en folkomröstning om EU:s nya grundlag.

Riksdagsledamoten Leif Jacobsson som är kassör i Malmö Arbetarkommun är besviken och säger att en folkomröstning är fel och odemokratisk.

- En folkomröstning måste vara lättolkad och lätt att klara ut vad resultatet egentligen innebär, säger han.

Kommentar av Rolf Englund:
Något mer lättolkat än ett ja eller nej till föreliggande förslag till ny författning är väl svårt att tänka sig.

Beslutet innebär att EU får lägga fram ett nytt förslag, om det aktuella förslaget har avvisats av folket.

Det märkliga dokument som kommit ut från de långa mötena i EU:s regeringskonferens är tekniskt sett inte en konstitution. Ingenstans går det till exempel att läsa "Vi, Europas folk..." I stället kallas dokumentet ett "fördrag om upprättande av en konstitution för Europa", beslutat av "höga fördragsslutande parter", alltså de nationella regeringarna. Det ska ratificeras av medlemsländernas parlament - i vissa fall genom folkomröstningar - och kan endast ändras av framtida regeringskonferenser, inte av Europaparlamentet eller det (icke-existerande) "europeiska folket".

Ju äldre och mer förankrad demokratin är i respektive medlemsland, desto mer skeptiska är medborgarna mot det konstitutionella fördraget. Gapet mellan vision och verklighet växer således i Europa.

Hur kan man stödja ett samarbete mellan Europas folk utan att fråga sitt eget?
Lave K Broch, statsvetare från Köpenhamn och ordförande för det EU-kritiska nätverket inom Radikale venstre
Sydsvenskan 19/7 2004

Författningsförslaget förser unionen med klassiska symboler som en flagga, en nationalsång och en nationaldag - vilket inte är så olikt en egentlig statsbildning, men ännu viktigare är att förslaget slår fast att "konstitutionen och den rätt som antas av unionens institutioner genom utövande av de befogenheter som den har tilldelats skall ha företräde framför medlemsstaternas rätt" (artikel 5-1).

Europa håller på att framkalla den farligaste av politiska klyftor - den mellan den politiska klassen och folket.
Vernon Bogdanor DN Debatt 6/6 2004

I nästan varenda medlemsstat är det regerande partiet starkt engagerat för EU. Väljarna däremot blir allt mer skeptiska, och många av dem vill lämna unionen. De känner sig inte representerade, utan allt mer alienerade från de traditionella partierna.

Reaktionerna på Maastrichtavtalet visade att folket var mindre positivt till Europa än de ledare som sade sig representera dem. Det är följaktligen föga förvånande att nya EU-skeptiska partier har bildats inför det kommande EU-valet, i Danmark och det hittills EU-positiva Belgien, liksom i nya medlemsländer - i Tjeckien, där de leds av förre premiärministern Vaclav Klaus, och i Polen, där den EU-skeptiske partiledaren Andrzej Lepper jämför EU med den tyska invasionen 1939. Men det är ändå i Sverige och Storbritannien, två länder i unionens geografiska periferi, som den EU-skeptiska opinionens tillväxt har varit mest tydlig.

Europas ledare har bara sig själva att skylla problemen på. Väljarna har skickat dem signaler, men de har valt att inte lyssna. De har fullständigt misslyckats med att förklara vilket syfte EU tjänar i världen efter kalla kriget, och hur unionen kan göras mer ansvarig. Förslaget till en EU-grundlag är ett förlorat tillfälle, för det ger inga svar på de frågorna - och det är hur som helst obegripligt för den vanlige väljaren.

Var går Europas gräns?
I valet mellan en författning som aldrig går att ändra och ingen författning kan även en EU-vän undra om det inte är att föredra att vara utan författning.
Hans Bergström DN 25/5 2004

Var går Europas gräns? Frågan tränger sig på, sedan Europeiska unionen gått från sex medlemmar till 25 och fler vill in. Bulgarien, Rumänien och Turkiet har redan medlemskap i utsikt. Kroatien, Serbien och Bosnien kan kvalificera sig genom att stabilisera sina demokratier. Schweiz, Norge och Island har tagit intryck av EU:s utvidgning till en alleuropeisk organisation. Men hur ser vi på Ukraina? Ryssland? Armenien? Israel? Marocko?

EU:s östra gräns har i ett slag flyttats fram till Ukraina, Vitryssland och Ryssland. Kan och bör expansionen fortsätta, österut och kanske rent av söderut? I förslaget till konstitution för EU sägs det: "Unionen skall vara öppen för alla europeiska stater som respekterar dess värderingar och förbinder sig att gemensamt främja dem." Men frågan vilka stater som är "europeiska" lämnas i sig öppen.

Förslaget till konstitution för EU saknar något av det mest fundamentala i varje författning: fungerande regler för framtida tillägg och förändringar. "Ändringar träder i kraft när de har ratificerats av samtliga medlemsstater i överensstämmelse med deras konstitutionella bestämmelser", står där.

I valet mellan en författning som aldrig går att ändra och ingen författning kan även en EU-vän undra om det inte är att föredra att vara utan författning.

Var anser du att EU:s framtida geografiska östgräns ska gå?
Givetvis såväl länderna på Balkan som Rumänien och Bulgarien men i ett längre perspektiv även Turkiet. Ukraina, Moldavien och Vitryssland
Anders Wijkman DN 7/6 2004

- Jag anser att man inte idag kan eller ska besluta om slutgiltiga gränser, men alla europeiska länder som uppfyller de politiska och ekonomiska kriterierna har rätt till ett framtida medlemskap. Det gäller givetvis såväl länderna på Balkan som Rumänien och Bulgarien men i ett längre perspektiv även Turkiet. Ukraina, Moldavien och Vitryssland är också tänkbara kandidater.

If there is ground for criticism it is that Tony Blair held out so long in a delaying battle to prevent the inevitable
Member states exercise their competence there "to the extent that the Union has not exercised its competence". The treaty makes sense only on the assumption that there is already a will to create a superstate but that in some areas there is still a lingering need for unanimous decisions.
Samuel Brittan Financial Times 23/4 2004
RE: Very Important Article

Some over-enthusiastic supporters of the European Union are gnashing their teeth in dismay now that the UK has joined several other countries that have already declared that they are to hold referendums on the proposed European constitutional treaty. They are mistaken. If there is ground for criticism it is that Tony Blair held out so long in a delaying battle to prevent the inevitable.

Other countries may save the British government embarrassment if they vote "No" beforehand. But it cannot rely on this kind of bail-out.

What makes the treaty so elusive is the "Community-speak" in which it is written. The best concise analysis I have seen comes from a paper from the National Bureau of Economic Research*. The authors argue that, far from clarifying the division of responsibility between EU institutions and national governments, the draft document lists 10 areas of so-called "shared competence", including loosely defined ones such as "economic, social and territorial cohesion" and "freedom, security and justice".

Member states exercise their competence there "to the extent that the Union has not exercised its competence". There are also unspecified "supporting, co-ordinating or complementary actions" in other areas including industry, culture, education and vocational training. Moreover, "the Union shall have the competence to promote and co-ordinate economic and employment policies". As the authors remark: a legitimate interpretation of the verbiage is that it "intends to leave the door open for future more or less veiled extensions of competence on virtually all possible areas one can think of".

The treaty makes sense only on the assumption that there is already a will to create a superstate but that in some areas there is still a lingering need for unanimous decisions.

Historically, confederations have had a sad history. The confederation formed by the original American colonies was soon found to be ineffective and gave way to the present US constitution in 1789. There was in the 19th century a German Confederation, whose only achievement was to hound Richard Wagner out of Germany and into neighbouring German-speaking Switzerland. It was swept aside by the unsentimental "blood and iron" of Bismarck's Reich.

A No vote will not destroy the EU but be a signal that over-centralisation has increased, is increasing and ought to be diminished.

Why Tony Blair is right to propose a national referendum on the draft EU constitution
The Economist 22/4 2004

Europhiles have often argued against a referendum on the EU constitution because—like the European project in general—it seems so unloved. In brute terms, they fear that it will be rejected. But this is in fact the second reason why a referendum is a good idea. For a big factor contributing to popular disillusion with the EU, which is felt well beyond Britain, is that a huge gulf has opened between what is seen as an elite project run from Brussels and the day-to-day concerns of ordinary voters. And the best way to try to bridge that gulf is to stage a full-blown campaign that gets voters to focus on European issues—and then decide whether they want the constitution that the Brussels elite is proposing.

What happens if they say no? Nobody knows for sure. In legal terms, the new constitution, like all EU treaties, must be ratified by all member countries (including ten new ones joining next month) before it can come into force; a rejection in one country, whether Britain or somewhere else, is enough to stop it in its tracks. But the experience of Denmark and Ireland, both of which voted to reject previous treaties, suggests that a more likely outcome is that, after minor titivations, a single naysayer would be asked to vote again. If, however, the naysayer is big or recalcitrant, or if several countries say no, it is more likely that the entire constitutional treaty will fall.

Eurosceptics who have been baying for a referendum would doubtless welcome that. But voters may also learn during the campaign that this is unlikely to be the end of the matter. The countries that want more European federalism might go ahead without those that prefer to entrench the European project as solely inter-governmental—especially if the main or only foot-dragger is Britain. It is thus possible that the endgame will be one in which the foot-draggers have to choose whether they want to be in or out of the EU. And it is precisely because the stakes could be this high that it is right to put the constitution to a referendum.

Why referendums on a new constitution would be good for the European Union
If a European government is to be created, it can only be with the consent of the governed.
The Economist 25/9 2003

Låt oss folkomrösta
Precis som i EMU-frågan idiotförklaras svensken och reduceras till lallande fån som inte fattar det här med storpolitik.
Norrländska Socialdemokraten 20/4 2004

Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund tycker inte att Blairs beslut påverkar partiets tidigare nej till en folkomröstning.
Tony Blair tar till folkomröstningen av partitaktiska skäl för att vinna parlamentsvalet
GP 22/4 2004

Frågan var vad jag skulle göra, sade Blair.
Tillbringa ett år till med att debattera varför jag är så odemokratisk och arrogant och vägrar låta folket bestämma, eller säga ok, om det är vad folk vill ha så låt oss ha en folkomröstning och debattera sakfrågan
Ekot 22/4 2004

Det är nej till folkomröstning som gäller
Fredrik Reinfeldt befarar att beslutet i Storbritannien får konsekvenser i Sverige och i valrörelsen inför EU-parlamentsvalet i juni
Fredrik Reinfeldt, GP 22/4 2004

Folkpartiets Carl B Hamilton säger att partiet kommer att stå fast vid sitt nej till folkomröstning.
Om vi mot förmodan får en omröstning i Sverige får man nog sätta hela medlemskapet på spel.
GP 22/4 2004

Ett skäl är att vi får slå vakt om riksdagsvalen som den överordnade kanalen för folkligt inflytande. Om vi mot förmodan får en omröstning i Sverige får man nog sätta hela medlemskapet på spel.

Och har man en fråga som EU-medlemskapet är det väl bättre att ha ett extra riksdagsval på den frågan än att ha en folkomröstning

Sällan har premiärminister Tony Blair varit så lik en förlorare, som när han helomvände från nej till ja i fråga om en brittisk EU-folkomröstning.

Britterna är inte ensamma. Det räcker med att en medlemsstat säger nej till konstitutionen för att den ska falla. Braket lär bli betydligt.

Folkomröstningsköret mot Göran Persson har redan börjat. EU-motståndarna larmar och står i. Men vill Persson bättra på sitt skamfilade europarykte är blankt nej det enda alternativet.

Tårarna rinner redan över ett förlorat slag om Europa. Men blir det någon katastrof? Förslaget till konstitution skulle må bra av en grundlig bearbetning som gör det mer principiellt och mindre storsvulet. Det finns tid. Trots allt ska EU:s medborgare leva med sin nya grundlag i decennier framöver. Kanske skulle det också öka möjligheterna att vinna gehör.

Blair visar vägen ut ur ja-bunkern
Göran Greider, Dala-Demokraten 21/4 2004

Efter etablissemangets snöpliga nederlag i EMU-valet vill varken regering eller opposition ha någon folkomröstning om saken. Men nu har Tony Blair till slut sagt ja till en brittisk omröstning - och därmed borde pressen öka på svenska politiker att lämna sin Ja-till-allt-i-EU- bunker och möta folket.

Grundlagen är en symbolfråga som bör krympas till sina rätta proportioner
Det behöver vi inte folkomrösta om
Expressen ledare 21/4 2004

Risken för ett nej i den brittiska folkomröstningen är stor.
Och ett nej skulle det antagligen bli även i Sverige.
Vi uppdrar åt betrodda medborgare att sätta sig in i komplexa frågor och besluta på våra vägnar.
Göteborgs-Posten 21/4 2004

Britterna ska få folkomrösta om EU:s nya grundlag. Det lovade Tony Blair på tisdagen, i sin största, mest överraskande helomvändning på sju år som premiärminister.
DN 21/4 2004

Med gårdagens besked sätter Blair både sin och EU-konstitutionens framtid på spel. I Bryssel väcker det oro. Ett enda nationellt veto räcker för att stjälpa det mödosamt framförhandlade fördraget, som stats- och regeringscheferna väntas underteckna i juni. Även i Paris kommer president Jacques Chirac under förnyad press att utlysa folkomröstning.

- Förklara er beredda att genomföra en folkomröstning före ett riksdagsbeslut om ratificering av EUs nya grundlag.
Det kräver Föreningen Medborgare för folkomröstning i ett brev till partiledarna för socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, centerpartiet och kristdemokraterna.
Pressmeddelande 21/4 2004

Persson anser att det svenska folket får uttrycka sin mening även utan en folkomröstning, genom de folkvalda i riksdagen.
DN 21/4 2004

- Vi har valt representanter som skall ta svåra beslut, säger Persson på tisdagen. Och jag tror att vi går en farlig väg om vi tar ifrån riksdagen den typen av beslut och lägger i folkomröstningar, därför att det kommer att försvaga riksdagen.

Persson hänvisar till att "vi har en riksdag som är vald för att ta svåra beslut". Det är bara det att denna riksdag inte är representativ för folket. Folkets majoritet vill inte ha mer maktcentralisering till EU.
Corren 21/4 2004

Folkomrösta om EU:s grundlag
Aftonbladet anser fortfarande att de principiella skälen mot folkomröstningar väger tungt. Vi inser dock att verklighetens förändringar gör det allt svårare att hårdnackat säga nej till en svensk folkomröstning.
Varför ska de svenska medborgarna inte få rösta om den nya konstitutionen när andra länders medborgare får det, däribland britterna?
Aftonbladet ledare 21/4 2004

My party has consistently argued that measures that involve the transfer of significant powers away from Westminster must be approved by the British people. We called for a referendum on the Maastricht Treaty - which actually established the EU and set out its current shape. We were also the first party to argue for a referendum on the euro.

I don't accept the Government's argument that this is simply a ''tidying-up exercise''. Enshrining the Charter of Fundamental Rights at the heart of the treaty, together with the proposed changes to the presidency of the council and the new areas of majority voting for aspects of justice and home affairs, do, I believe, involve a significant transfer of powers.

Blairs abrupt conversion to holding a referendum over the new European Union constitution is a bid to defuse the campaign for a vote led by the Conservatives
Financial Times 20/4 2004

It is an opportunistic and high-risk move that could weaken the chances of winning the ratification by all 25 EU member states that the constitution needs to become law.

Later today, Mr Blair is expected to announce his abrupt volte-face in the Commons. He will have to explain why he has changed his mind on the need for a plebiscite on a constitution that he said - repeatedly and rightly - does not change fundamentally the relationship between Britain and the EU. He will also have to tell parliament why he no longer believes it is the proper place to debate the new treaty.

His claim that the Conservative pledge to renegotiate the treaty changes everything is tripe. Treaties once ratified cannot be renegotiated without the consent of the other signatories.

The real reason Mr Blair has agreed to this expedient populism is to weaken Tory attacks on the issue ahead of this summer's European election and next year's general election.

In practice, he may be bailed out by rejection of the new constitution in other EU member states. Seven countries are already committed to such votes, and ratification must be unanimous for the treaty to become law. The Netherlands is seen as one that could vote No, and Mr Blair's U-turn will not make winning the vote any easier.

It will also add pressure on the French to call a vote that would be even more unpredictable. The 1992 referendum on the Maastricht treaty in France was won by a whisker - despite the support of the political establishment. Today there is no such consensus, with the EU unpopular for vetoing state aid to businesses and for demanding tax rises or spending cuts to comply with the stability and growth pact.

Jack Straw, Britain's foreign secretary, will make a statement to parliament on Tuesday on the European Union constitution but Downing Street refused to confirm whether he would announce plans for a referendum.
Financial Times 19/4 2004

Tony Blair's widely expected decision to allow a referendum will cast a shadow over the treaty, which has been under preparation for more than two years. Britain is the most eurosceptic country in Europe: only 28 per cent of its people believe the EU is “a good thing” compared with a European average of 48 per cent.

The constitution can only be ratified if all 25 EU member states agree, and a British referendum will almost certainly be the most difficult to win of the seven or eight expected.

Mr Blair’s decision will also increase pressure on Jacques Chirac, French president, to hold a similar vote; France only narrowly approved the EU’s Maastricht Treaty when it held a referendum in the early 1990s.

However if Britain is the only country to say No to the constitution, that could raise questions for the country’s future membership of the EU. The draft treaty says that if 23 or 24 members say Yes, then the European Council would decide what to do next. One option might be to reconstitute the EU under the new constitution - a so-called “institutional rupture” - leaving the refuseniks excluded from the EU Mark II.

Mr Blair will not go into details about when the referendum will be held when he makes his announcement this week.
It is expected, however, that the Labour manifesto for next year's general election will include a pledge to hold a referendum - a move designed to neutralise one of the Tories' main lines of attack. This would avoid the danger of a defeat before the election which could threaten Labour's chances of securing a historic successive third term.
Guardian 19/4 2004

Mr Blair's announcement - which will risk a damaging showdown with pro-European cabinet ministers - was described by pro-European Labour MPs last night as a dangerous gamble. "A No result would be a disaster for Labour, it would be the end of Blair," one senior MP said.

The prime minister will resist Tory demands for an early referendum, saying that three hurdles must first be cleared. They are to:
· Reach an agreement on the constitution, which came back into play last month when the new Socialist government in Spain announced it would drop Madrid's objections.
· Win a Commons vote on the referendum, which may become trickier because Eurosceptic Labour MPs are likely to argue for a free vote
· Win a Lords vote which will become easier in the light of the prime minister's decision. Peers had threatened to table a "wrecking amendment" if no referendum was held.

Mr Blair will attempt to put a brave face on his decision by blaming the Tories for his change of heart. He will say that Michael Howard's pledge to renegotiate the constitution if it is merely ratified by parliament - and not by the people in a referendum - would threaten Britain's position as a "flourishing" member of the EU. His attack on the Tories is designed to allow him to turn the referendum into a wider poll on whether Britain should stay in or leave the EU.

To comply with strict rules that are likely to be imposed by the Electoral Commission, voters will be asked simply to say Yes or No to the constitution. Mr Blair hopes people will regard the votes as a Yes or No to continued British membership of the EU.

A referendum: brave, right and risky
The Prime Minister is putting his future on the line for the sake of his principles, and that is something every democrat should applaud.
Daily Telegraph 19/4 2004

If, as now seems likely, Tony Blair commits himself to a referendum on the EU constitution, he will be doing something brave and right. This newspaper has spent much of the past two years demanding that the matter be put directly to voters. Now that we finally appear to have got our way, it would be petty to cavil about whether the poll will be manipulated, or gloat at Mr Blair's U-turn. The plain fact is that the Prime Minister is putting his future on the line for the sake of his principles, and that is something every democrat should applaud.

Logically, the poll should be held as soon as possible: having decided to consult the people, there is no point in leaving them hanging around. Yet Mr Blair may well be tempted to play it long. Brussels often tries to produce a domino effect in referendums, starting in the countries likeliest to vote "yes" and thus putting pressure on the more recalcitrant states. It used this device in Austria and Scandinavia in 1994, and again in the enlargement referendums last year.

If several other states had voted "yes", europhiles would be able to trot out their old bus-missing metaphors. If, on the other hand, another nation voted "no", Mr Blair would be off the hook. He would then enjoy all the kudos of promising a referendum without actually having to hold one.

This is one of the most serious political risks Mr Blair will ever take. If he lost on an issue of such magnitude, he would almost certainly have to resign. Even if he clung on, his authority would be destroyed. But the question of Britain's relationship with the EU is bigger than any prime minister. At stake is whether we want to be an independent country, living under our own laws, or part of a bigger country called Europe.

Valet till EU-parlamentet den 13 juni blir framför allt ett tillfälle att säga sin mening om EU:s förändring i ännu mer centralistisk riktning.
Det hålls helgen innan EU-ledarna träffas för att underteckna unionens nya grundlag.
Corren 19/4 2004

I helgen hade vänsterpartiets kandidater valupptakt. Jonas Sjöstedt, partiets förstanamn, framhöll att grundlagen – som innebär ett stort steg i centralistisk riktning – är den viktigaste frågan i valet. Formellt är det inte EU-parlamentet som beslutar i denna fråga. Alla de partier som säger ja till förslaget till grundlag kommer också att försöka glida undan genom att hänvisa till att beslutet tas av varje enskilt medlemsland. Men EU-parlamentsvalet får inte desto mindre stor symbolisk betydelse. Det hålls helgen innan EU-ledarna träffas för att underteckna unionens nya grundlag.

En framgång för de partier – socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centern – som säger ja till grundlagen och nej till att svenska folket får säga sin mening om den kommer av dessa också att tas till intäkt för att väljarna i Sverige godkänner marschen i fortsatt överstatlig riktning.

En framgång för vänstern, miljöpartiet och Junilistan (som blir ett alternativ för borgerliga och socialdemokrater som är kritiska till överstatligheten) kommer i gengäld att tolkas som en ny manifestation av den opinion som kom till uttryck i folkomröstningen om EMU.

Framför allt är det viktigt att få partietablissemanget att ändra uppfattning i synen på folkomröstning om grundlagen.

British voters are likely to be given the opportunity to vote in a referendum on the planned European Union constitution,
a move that would mark a major U-turn by the government, newspapers reported on Sunday.
CNN/Reuters 18/4 2004

Several Sunday newspapers said Blair may decide for a vote this week and that an interview on Saturday when he refused to rule out a referendum was the strongest signal yet. "Our policy has not changed and if there is any question of it changing, I can assure you we will tell you. You will have to wait and see," Blair told BBC radio.

Djup klyfta mellan det partipolitiska etablissemanget och folket
Större delen av partieliten är överens om att ge mer makt till EU
Större delen av folket sade nej till detta i folkomröstningen om EMU
Nu har socialdemokraterna beslutat att utesluta Nils Lundgren
Corren 15/4 2004

Större delen av partieliten är överens om att ge mer makt till EU. Större delen av folket sade nej till detta i folkomröstningen om EMU. Det föranledde inget omtänkande på det partipolitiska planet. Närmast demonstrativt svarade i stället majoriteten i riksdagen med att efter euroomröstningen godkänna huvuddragen i förslaget till grundlag för EU som kraftigt ökar den överstatliga makten.

När partierna satte ihop sina kandidatlistor inför valet till EU-parlamentet märktes heller ingenting av att Sverige precis hade haft en folkomröstning med ett glasklart budskap om mindre makt till överstaten.

Nästan sextio procent av de socialdemokratiska väljarna röstade nej till EMU. Men partiets lista befolkas på valbara platser bara av anhängare av mer överstatlighet. En EU-kritiker förekommer på trettioförsta plats, en placering som är att betrakta som ett hån mot den stora majoriteten socialdemokratiska väljare.

Nästan trettio procent av de moderata väljarna röstade nej till EMU. Andelen moderater som i dag säger nej till euron uppgår till över fyrtio procent. Av detta märks inget på partiets lista eller i dess politik. Moderaterna vill ge mer makt till EU, till exempel på det utrikes- och försvarspolitiska området.

Det vill också centern som efter folkomröstningen svängt och numera spricker av iver över att ge mer makt till Bryssel. Partiet säger ja till EU-grundlagen och har särskilt profilerat sig som en anhängare av dess försvarspolitiska ambitioner. Maud Olofsson vill underordna Sverige i ett EU som hon vill se förvandlat till en militärunion där besluten i utrikes- och försvarsfrågor fattas med majoritetsbeslut. Svenska soldater skall alltså skickas i strid, även om Sveriges riksdag och regering inte vill det.

Centerledningens omsvängning är ännu ett exempel på hur det partipolitiska etablissemanget struntar i och utmanar folkopinionen i synen på överstatligheten.

Ett svar på att partierna vägrar att ta till sig det folkliga budskapet, på att politiken fortsätter i samma hjulspår och med samma uppsättning jasägare till mer EU-makt, är den nya formationen Junilistan med Nils Lundgren i spetsen. Junilistan lanserar sig som ett alternativ för de socialdemokratiska och borgerliga väljare som önskar sätta gränser för överstatligheten. Att det inte är fråga om ett parti i vanlig bemärkelse framgår av att man valt att kalla sig för en "lista". Kandidaterna på listan förenas i synen att EU skall ha mindre makt, men representerar olika ideologier inrikespolitiskt. Det motsvarar hur det ser ut bland väljarna.

Tanken är att socialdemokratiska, moderata, kristdemokratiska, liberala och allmänt borgerliga väljare som motsätter sig sina partiers hållning i EU-frågorna och som vill markera mot överstatligheten skall kunna göra det utan att känna sig som "svikare" inrikespolitiskt; socialdemokratiska väljare skulle till exempel kunna sätta ett kryss på socialdemokraten Nils Lundgren.

Men nu har socialdemokraterna beslutat att utesluta Nils Lundgren ur det parti där han varit medlem i trettio år. Principen att man inte kan vara med i två partier är givetvis riktig, men den nu uppkomna situationen är speciell, och inte minst ett resultat av partietablissemangets maktfullkomliga agerande. Uteslutningen av Lundgren kan bara ytterligare befästa intrycket av maktfullkomlighet.

Socialdemokraterna, moderaterna och kristdemokraterna har också tagit strid för att hindra kandidaterna på Junilistan från att beteckna sig som socialdemokrat, moderat och kristdemokrat. Det är förstås ett uttryck för den oro som dessa partier känner. Men det måste faktiskt vara tillåtet för människor att behålla sin politiska identitet, även när deras partier inte ger rum för deras syn på EU-makten och därför tvingar dem att skapa ett kompletterande alternativ i denna fråga.

Rösta inte på partierna som lägger sig platt
Vi måste förhindra att EU-författningen kuppas igenom
Rolf Englund, Barometern 31/3 2004

Mr Blair's refusal to put the constitutional treaty to a referendum means he will probably rush it through parliament later this year, ahead of a likely general election next spring.
However the combined forces of opposition Conservatives and Liberal Democrats - who are both demanding a referendum - could give the legislation a stormy passage
Financial Times 11/4 2004

Jacques Chirac, French president, is also under pressure to put the constitution to a referendum. Like Mr Blair, he fears he could lose such a poll.

Britain is proposing that national parliaments should have the power to veto new European Union legislation that they believe encroaches on national sovereignty.
The move is a late attempt to amend the draft European constitutional treaty, which is expected to be adopted by EU leaders at a summit in Brussels on June 17-18.
Financial Times 11/4 2004

Denis MacShane, Britain's minister for Europe, believes the "red card" initiative would help to make the treaty more palatable to the national parliaments that have to ratify it. Mr MacShane told the Financial Times the initiative had support from some other EU countries, including the Netherlands, and from Giuliano Amato, the vice-president of the European Convention that drafted the treaty.

He said: "I know that all British MPs were disappointed that the convention watered down the proposal to allow national parliaments the right to reject a European Commission proposal if a majority or two-thirds of national parliaments raised objections."

Vi håller på att få en mängd nya dimensioner i politiken, vilka snarare hvuvudsakligen rör sig längs skalan federalism-mellanstatlighet än längs det ganska platta spektrum av höger-vänster som vi hittills känt.
”Vänster för Europa” drog till stor del upp riktlinjer som de med federala sympatier, även högerut, kan ställa upp på.
Barometern 10/4 2004

Det blir allt tydligare att europapolitiken i Bryssel håller på att dra upp helt nya riktlinjer på Sveriges politiska karta. Den är inte bara en potentiell konflikthärd i höger-vänsterskalan: den vänder helt upp och ned på vår hittills kända politiska verklighet, även inom det borgerliga lägret.

Vi håller på att få en mängd nya dimensioner i politiken, vilka snarare hvuvudsakligen rör sig längs skalan federalism-mellanstatlighet än längs det ganska platta spektrum av höger-vänster som vi hittills känt. Detta kommer utan tvekan bidra till politiska konvulsioner, i den mån det inte redan gör det, i Europas länder.

Gårdagens debattartikel i Dagens Nyheter är ett tydligt tecken i tiden. ”Vänster för Europa” drog till stor del upp riktlinjer som de med federala sympatier, även högerut, kan ställa upp på. Om man låtsas som om Europanivån inte finns så kommer dessa nya dimensioner förefalla helt obegripliga.

För demokratins och delaktighetens skull borde vi därför för länge sedan haft en vettig Europadebatt i Sverige. Idag är det istället ett par månader kvar till Europaparlamentsvalet den 13 juni, och få medborgare har blivit uppmärksamma på att de faktiskt kan säga sitt till Bryssel. Några dagar efter valet är det meningen att den nya grundlagen ska klubbas.

How many readers think that the big weakness of the European Union is its inability to enact a large enough number of regulations? If you do, you should welcome the draft constitutional treaty.
If you aspire to a more dynamic and flexible European economy, you should oppose it.
Martin Wolf , Financial Times 7/4 2004

Remember that one of the objectives of those engaged in the constitutional convention, under the chairmanship of Valéry Giscard d'Estaing, was to increase the EU's "efficiency". One measure of this, it appears, is the ease of passing regulations or laws. Yet the notion that the EU is failing to pass sufficient numbers of regulations is quite extraordinary. The body of EU laws and regulations - referred to, with reverence, as the acquis communautaire - consists of 97,000 pages. Apparently, the legislative process that generated this mountain of paper is insufficiently effective. A thrust of the new treaty is to allow the EU to pass more laws, in more areas and more easily than ever before

The new constitutional treaty would tend to increase EU legislative activity in at least three ways: by expanding EU sole and shared competences; by lowering the threshold for so called qualified majority voting (QMV) and by increasing the number of areas subject to QMV. To this should be added the inclusion of the EU Charter of Fundamental Rights, which seems certain to increase the powers of European institutions, including the European Court of Justice.

Competences have been added in energy, intellectual property, space, foreign direct investment and sport. Despite talk of "subsidiarity", no competences are to be returned to member states. Geoffrey Fitchew, a former Commission director-general for financial institutions, alleges that "the Union is given a power to legislate to impose binding principles of an unspecified character on 'services of general economic interest', a term which covers universal post and public transport systems, but also includes education and health".

"Vänster för Europa" gillar det liggande grundlagsförslaget och vill inte ha folkomröstning om det
DN 7/4 2004

"If he is going to hold a referendum, he should hold it on the EU constitution and not hold a fraudulent debate on being in or out of Europe."
Tony Blair has repeatedly ignored Tory and Lib Dem calls to give the public a say on the controversial constitution.
BBC 6/4 2004

Downing Street said that also applied to a wider poll on Britain's place in the EU. No referendum A source reportedly told The Sun:

"The Tories will go into the next election saying they are ready to offer people a say while we won't.

"If we hold a referendum, it will call their bluff because they have no alternative policy except to pull out."

A Downing Street spokeswoman insisted Mr Blair's position had remained "consistent" and there would be no referendum. But the BBC's political editor Andrew Marr said that despite Number 10's denials, "there are people around Tony Blair thinking about this kind of thing".

It would be a "big risk" politically, Mr Marr said, but if Labour performs badly at the European elections in June, Mr Blair may lack the "moral authority" to ratify the EU constitution in Parliament.

Michael Howard has launched a nationwide petition, piling pressure on the Blair government to promise a UK referendum on the proposed EU constitution.
It will involve a large-scale transfer of power to Brussels. It is more honest to call this the capstone of a federal state
Conservatives 2/4 2004

The Opposition Leader made the move just hours after the Conservative Party placed a poster on the streets of London urging people to phone the Labour Party - on 08705 900200 - and demand a Yes or No vote on the critical issue.

Warning that the proposed constitution would give the EU the "attributes of statehood" with its own president, foreign minister and legal system, Mr Howard added: "That is a profound and radical change. It is dishonourable to pretend that this is merely a tidying up exercise. It will involve a large-scale transfer of power to Brussels. It is more honest to call this the capstone of a federal state."

- Jag vill inte ha en federativ utveckling. Svenska folket har inte gått med i en federation. EMU kan mycket väl komma att kräva en europeisk finanspolitik. En sådan är inte möjlig att utveckla, om den ska vara kraftfull, utan att man också bygger upp europeiska, gemensamma politiska organ.
Göran Persson

Vi var ett antal liberaler som också skrev i Arena och bedyrade vår federalism; Barbro Hedvall på DN, Göran Rosenberg, Ann-Charlotte Marteus och jag själv här på Expressen.
PM Nilsson

Replikskifte
Finns det inte anledning att ompröva beslutet att vi inte ska ha folkomröstning om den nya grundlagen?
Björn von der Esch riksdagen och Statsminister GÖRAN PERSSON (s): 1/4 2004
Nej, det finns inte anledning att göra detta. Varför är jag så tydlig?
Jo, därför att det handlar om demokrati och demokratins institutioner.
Anf. 157-160

Så här svarar Moderaterna på frågan: "Ska EU ha en egen konstitution?"
Nej. EU skall inte ha en egen konstitution i den meningen att det är en grundlag för ett "Europas förenta stater".
Däremot måste det genomföras en konsolidering och förenkling av fördragen.
Detta grundfördrag kan givetvis kallas för konstitution, men EU skall fortsätta att vila på mellanstatlighetens grund, d v s vara en sammanslutning mellan suveräna stater.
EU2004

Michael Howard is to step up pressure on Tony Blair by turning June's European elections into a "referendum on a referendum" on the EU constitution
The Guardian - 1 Apr 2004

Philippe de Villiers is a French rebel with a cause. He breaks a general taboo among respectable politicians in France. He says boldly that "the Europe of Brussels is an anti-democratic dictatorship".
In the last European elections Mr de Villiers' political party, the Movement for France, won more votes than any other centre-right party, including the one led by President Jacques Chirac.
BBC 30/3 2004

Tories can kill off the European Constitution
The next best opportunity is the European elections in June, which might, with an energetic campaign, be turned into a de facto referendum. But an election in which most people normally abstain and in which other issues are bound to figure will not be easy to focus on so abstract a proposition as the constitution.
Daily Telegraph 30/3 2004

Tony Blairs view is that this is an arcane document of no fundamental importance, which consolidates older EU treaties but otherwise adds little to the long-established ascendancy of European over British law. In the Commons, Mr Blair ridiculed the Conservative critique as alarmist exaggeration, implying that not much would change. In reality, the draft constitution would have incalculable consequences.

Superimposed on our own unwritten set of conventions, it would inaugurate an organic and inexorable process of centralisation, leading to the atrophy of the nation state and the hypertrophy of the superstate.

The constitution would not merely circumscribe, but abdicate parliamentary sovereignty - and in perpetuity. It is the Trojan horse whereby the last citadel of independence could be subverted from within.

Because the new constitution is established by a treaty, it still requires ratification. Once the constitution creates Europe as a legal entity, treaties and ratification - the badges of sovereignty - would be consigned to the dustbin of history.

The best form of ratification would be a referendum. There is a strong and popular case for it, but so far Mr Blair has remained unmoved. Yesterday Downing Street dismissed the notion with a "No!" emphatic enough for a Thatcher or a de Gaulle. Given such authoritarian intransigence, it is imperative for the democratic Opposition (Liberal as well as Tory) to have a plan B, a way of testing public opinion, just in case Labour refuses to hold a referendum that it would probably lose.

The next best opportunity is the European elections in June, which might, with an energetic campaign, be turned into a de facto referendum. But an election in which most people normally abstain and in which other issues are bound to figure will not be easy to focus on so abstract a proposition as the constitution.

A promise to "renegotiate" the constitution is not enough. Mr Howard needs to spell out precisely how he would reverse this inglorious revolution.

Förhoppningsvis klarar Persson att stå emot påtryckningarna inifrån och utanför sitt eget parti. Det handlar inte om det politiska etablissemangets "överhetsattityd", som Sören Wibe och Junilistans Nils Lundgren påstår. Det handlar om respekt för den svenska grundlagen.
Folket skall säga sitt. Och får säga sitt. Genom en allmän och lika rösträtt till ett representativt parlament. Den som vill ändra på det bör kräva en ny grundlag - för Sverige.
Sydsvenskan 28/3 2004

Det väckte en hel del uppmärksamhet när oberoende liberala Sydsvenskan inför valet 2002 förordade Göran Persson och socialdemokraterna.
Sydsvenskan 30/3 2004
Var det fel? Antag att den borgerliga fyrklövern hade vunnit valet. En moderat finansminister: partiet gick till val på en ohållbar skattepolitik, det medger även moderatledningen numera. En kristdemokrat som utbildnings- och forskningsansvarig: vetenskap och Bibeln, ingen bra kombination. En folkpartist som justitieminister: ordning och reda, buggning på freda'. Centerledaren Maud Olofsson som utrikesminister: en rysare. Eller - ännu värre - antag att fp-ledaren Lars Leijonborg hade lyckats bilda en mittenkoalition med miljöpartiet...

Mr Blair is trying to have it both ways by sounding suddenly so keen. Notwithstanding his officials' insistence that Downing Street's "red lines" remain firmly drawn, it is clear that much in the EU constitution is not in Britain's interests, and contrary to Mr Blair's Atlanticist instincts.

Eventually, Britain will be forced to go along with the spirit of the new constitution, because that is how the EU historically has developed. European economic policy under the new constitution would be designed to "ensure co-ordination of the economic policies of the member states". Meanwhile, defence and foreign policy are moving towards a "common union defence policy" built on the spirit of "loyalty and mutual solidarity".

We believe the EU constitution sets Europe on the wrong course and is not in Britain's national interests. It will further undermine our parliamentary sovereignty. We do not think supporters of the constitution are bad or evil, but simply wrong, and that a good open debate would make that clear. There is only one way to resolve this issue properly, and that is with a referendum.

If the citizens of one or other part of Europe send the constitution back to the bin, the EU might be forced to come back with a simpler, more sensible version a few years from now, when its new members have had time to settle in and any problems of an enlarged Union will have had time to emerge.
This would be no bad thing.
The Economist 26/3 2004

European Union leaders have relaunched their plan to give the EU a written constitution, which had looked doomed after the collapse of talks last December. The leaders now seem ready to compromise but what about their voters and parliaments?

“Twelve weeks to stop Euro superstate”, screamed Britain’s Europhobic tabloid Sun this week

To the horror of those opposed to “Ever closer union”, the constitution would among other things extend the Union’s powers and remove national governments’ vetoes in many areas. It would also give the EU a full-time president and foreign minister and introduce a charter of fundamental rights.

Mr Chirac has raised the possibility of France holding a referendum to ratify the EU constitution but is now backing off, realising his compatriots might also say Non. And Britain’s prime minister, Tony Blair, is under strong pressure from the opposition Conservatives and the Eurosceptic British press to call a referendum. If he continues to resist this, he will only boost the fortunes of the Eurosceptic opposition leader, Michael Howard, ahead of an election expected next year.

Since the constitution only takes effect if it is ratified by all 25 countries, there is a strong chance that, despite the EU leaders’ willingness to compromise, it will fail to get through.

The draft constitution that EU leaders have been discussing, drawn up by a 105-member European Convention, is a terrible mess. It is so hard to understand that even the convention’s members struggle to explain it. Whereas it ought to have strengthened the principle of “subsidiarity” (devolving decision-making so it is as close to the people as possible), it does the opposite—making everything subordinate to the Union’s objectives, which include various types of “cohesion” (read: Brussels-led harmonisation).

Why referendums on a new constitution would be good for the European Union
If a European government is to be created, it can only be with the consent of the governed.
The Economist 25/9 2003

Europe's constitution turns into nightmare
The European debate will suddenly shift from antiseptic conference rooms in Brussels to the floors of national parliaments and out on to the streets. For many EU leaders, it is not an appealing thought.
the biggest risk to the constitution will come in countries where its merits are put directly to the electors in a referendum, including - so far - Denmark, Ireland, Luxembourg, The Netherlands, Portugal and Spain
George Parker Financial Times March 24 2004

Europe's constitution was born in the royal Belgian parkland of Laeken in 2001, at a summit European Union leaders proclaimed to be "a defining moment". In future the EU would be "more democratic, more transparent and more efficient". A simple, honest, constitution would explain the European project to an increasingly sceptical public. It may have seemed a good idea at the time, but Europe's constitution is about to become a political nightmare for many of the EU leaders who launched it more than two years ago.

If all goes to plan, the constitution will be signed by the 25 leaders of an enlarged EU at a summit in June. But that is when the trouble could really start. The constitution does not come into force until each of the 25 member states has ratified it, through potentially stormy parliamentary votes or unpredictable referendums. The European debate will suddenly shift from antiseptic conference rooms in Brussels to the floors of national parliaments and out on to the streets. For many EU leaders, it is not an appealing thought.

Since the Laeken summit the EU's popularity has sunk to new lows. The distance between the Brussels elite and the people is expected to be reflected in dismal voter turnout figures in the European parliament elections in June. The number of Europeans who thought the EU was "a good thing", in a Eurobarometer poll in December, fell below 50 per cent for the first time to 48 per cent. Britain managed 28 per cent.

It is a document that creates a new EU president and foreign minister; the European parliament will have more power; national vetoes will be removed in several areas; EU action in defence and foreign policy will be enhanced. Winning parliamentary support for the constitution, let alone winning a referendum, will be a considerable political challenge in many countries.

Mr Blair called the draft treaty "good news for Britain", but he will have trouble persuading a hostile press, including the tabloid The Sun which warned this week: "12 weeks to stop euro super state."

But perhaps the biggest risk to the constitution will come in countries where its merits are put directly to the electors in a referendum, including - so far - Denmark, Ireland, Luxembourg, The Netherlands, Portugal and Spain.

Michael Howard has promised that an in-coming Conservative government would seek to re-negotiate a new EU constitution adopted by Britain under Tony Blair
Conservatives 24/3 2004

Warning that accepting a constitution would dramatically increase the powers of the Brussels-based EU Commission and rob Britain of the right to control its borders, the Opposition Leader protested: "This would amount to the biggest constitutional change since the 17th century, and a Conservative government would re-open negotiations on it. I would start negotiating about it to change those arrangements." Mr Howard was commenting on the eve of the latest summit of EU leaders, when talks on reviving a new European constitution are likely to be back on the agenda.

Vid en middag sent på torsdagkvällen enades EU-ledarna om att på nytt dra i gång de grundlagsförhandlingar som så snöpligt strandade i december.
- Vi är alla överens om att göra en ny förhandlingsstart och att fullfölja under det irländska ordförandeskapet, senast på det toppmöte som börjar den 17 juni, berättade statsminister Göran Persson efter toppmötesmiddagen.
DN 26/3 2004

Ahern överväger också att samla EU-ledarna till en arbetsmiddag i Dublin i samband med festligheterna kring EU:s utvidgning 1 maj.

Göran Persson fortsätter att blankt avvisa de krav som samarbetspartierna vänster- och miljöpartiet, bland andra, driver om att en folkomröstning bör hållas i Sverige om förslaget till grundlag.
DN/TT 26/3 2004

- Mycket kan gå snett, men ett andra misslyckande i anslutning till valen till EU-parlamentet är ett mycket högt pris att betala, sade statsminister Göran Persson efter middagen med kollegorna från de 24 övriga nuvarande och blivande EU-länderna vid toppmötet i Bryssel, sent på torsdagskvällen.

EU-ledarna har flera gånger sagt att en överenskommelse om en ny konstitution skulle finnas klar i god tid före EU-parlamentsvalen den 12 och 13 juni i år. Väljarna skulle få möjlighet att ta ställning till resultatet före valen, även om de parlamentariker som ska väljas då har just inget inflytande över vad som händer med konstitutionen. Nu kan en uppgörelse bli klar bara några dagar efter valen.

Bland diplomater i Bryssel spekuleras det i att den franske presidenten Jacques Chirac inte vill ha någon överenskommelse klar före valen. Han tros vara oroad över att motståndarpartier ska vinna röster i valrörelsen på att kräva en folkomröstning om grundlagen.

If we really want to convince our citizens that the EU is actually working for them, we should abandon this grandiose state-building project
We should let this wretched constitution slip quietly away. It would not be mourned.
Michael Ancram, Financial Times March 25 2004 20:00
The writer is the Conservative party's spokesman on foreign affairs.

As EU president, Mr Ahern is limited in what he can say. In truth, he is desperately trying not to say what we all know: that the proposed European constitution is like the emperor with no clothes. The peoples of Europe are not gripped by enthusiasm for a European constitution. The convention on the future of Europe was not established in response to a popular desire for deeper integration. People on the street are not calling for a document that the Belgian prime minister has called the "capstone" of a "federal state".

The text the convention produced, the constitution, has not excited Europeans - and no wonder. As Gisela Stuart MP, the Labour representative who helped draw up the constitution, noted in a lucidly argued pamphlet, "the process in the convention was itself riddled with imperfections and moulded by a largely unaccountable political elite, set on a particular outcome from the very start".

Why, then, are we forced to continue down a road few want to travel? It seems that too few European politicians want to answer hard questions about the EU's development. Mr Ahern rightly draws attention to the need for progress on the Lisbon process. Indeed, it is all the stranger that rather than concentrating on a programme to invigorate Europe's troubled economies, Europe's political class should have invested so much time and effort in a constitutional project. Mr Ahern talks about "momentum" and "credibility" just as the French foreign minister talks of the constitution being needed for the EU to "advance".

Momentum to what end? Advance whither? Credibility as what? If they mean that the constitution is needed to move the EU closer to a federal European state, they should understand that not all EU countries want that. It would be more productive to turn away from the rigid, uniform structure the constitution would impose. Rather, the aim should be to create a flexible Europe, which allows those countries that want deeper integration to proceed, while accepting that others may not follow them.

If we really want to convince our citizens that the EU is actually working for them, we should abandon this grandiose state-building project and concentrate on practical measures to make a positive difference to the way people live and go about their business every day. We should let this wretched constitution slip quietly away. It would not be mourned.

Nytt fördrag för EU behövs nu
Det nya fördraget är tydligare och mer lättläst än dagens fördrag. Det nya fördraget ger oss en grund för en starkare europeisk utrikespolitik, nu när den behövs mer än någonsin.
utrikesminister Laila Freivalds (s), Sydsvenskan 26 mars 2004

Det nya fördraget är tydligare och mer lättläst än dagens fördrag. Det visar klart och tydligt vad unionen har ansvar för och vad medlemsstaterna har ansvar för. Det i sin tur gör demokratiskt ansvarsutkrävande enklare. Det nya fördraget ger oss en grund för en starkare europeisk utrikespolitik, nu när den behövs mer än någonsin. Tillsammans kan vi påverka utvecklingen såväl i vårt grannskap som i andra delar av världen. EU är världens största biståndsgivare. Vi vill stärka EU:s möjligheter att förebygga konflikter och skicka fredstrupper när FN så begär.

EU-samarbetet är Sveriges kanske viktigaste medel att påverka utvecklingen i Europa och världen. Därför vill jag gärna se och delta i en livligare debatt om EU:s framtid. Ett tillfälle att göra detta blir inför valet till Europaparlamentet 13 juni.

Just three months after failing spectacularly to agree on a new constitutional treaty, leaders of the soon-to-be-25 member states seem set to decide that it is now or never
At least seven countries, including the Netherlands, have promised to put the treaty to referendums
Quentin Peel Financial Times 25/3 2004

At dinner tonight in Brussels, Bertie Ahern, the Irish prime minister who is currently in the chair, will challenge them to have another go at agreeing on a new set of rules for the enlarged EU. If Jacques Chirac, France's president, and Leszek Miller, Poland's prime minister - hitherto the two most doubtful - say yes, a deal by the end of June looks more than likely. The EU leaders would not try again if they did not expect to succeed this time. To fail twice would be seen as a political disaster for them all.

There are also ominous plans afoot to curb the powers of the European parliament, the one body that ensures a degree of democratic control over the European Commission and the Council of Ministers' bureaucracies (Council decisions are largely taken by national civil servants, rubber-stamped by government ministers). EU finance ministers are trying to ensure they have the last say on the budget, instead of being forced to reach agreement with the elected parliament.

If they come up with a lousy compromise, however, voters could yet have their revenge. At least seven countries, including the Netherlands, have promised to put the treaty to referendums.

Mr Chirac has suggested the same in France. Yet both the Dutch and the French are capable of voting "no": the former because they resent paying so much money to Brussels; the latter because they do not like enlargement, especially if Turkey is in line as well.

Voters need to be persuaded that the future constitution is going to make the EU not just more effective but also more democratic. It must balance the interest of small states against those of the big ones. If it fails, it only takes one country to refuse to ratify and Europe will be back to the drawing board.

EU-tåget rullar igen
Det mesta talar nu för att arbetet med författningen kommer att gå snabbt.
DN-ledare 24/3 2004

Regeringsskiftet i Madrid har löst upp knutar mellan EU:s medlemmar. Centervänsterblocket har stärkts - vad det nu kan betyda för den framtida ekonomiska politiken. Den spanska högerregeringen förde en tillväxtvänlig politik men med sociala avigsidor i form av extremt korta anställningar och av en uppblåst fastighetsmarknad.

Det har fått den redan hårt trängda polska regeringen att ändra tonläge och från Tyskland signaleras kompromissvilja. Det mesta talar nu för att arbetet med författningen kommer att gå snabbt. Målsnöret kan till och med komma att sprängas före det junitoppmöte med vilket Irland avslutar sitt ordförandeskap. Borta är också talet om ett Europa i flera hastigheter, ett Kärneuropa och ett Europa i periferin. Må vara att det verkar litet tillkämpat men flera ledande politiker talar nu för att alla måste vara med, att bara ett Europa som håller samman kan tala med tyngd i världen.

Rösta om EU:s framtid!
Säger Sverige och flera andra länder nej till förslaget om ny EU-konstitution kan ett nytt representativt konvent välja mellan ett mångfaldens Europa och en superstat med höga murar
Gustav Fridolin (mp), Corren 24/3 2004

Det finns en bild av att en gemensam konstitution är den enda vägen EU kan gå. Men det finns givetvis alternativ till konstitutionen. Vi som är kritiska till EU:s utveckling framstår gärna som uppgivna, men det är vi inte. Den verkliga uppgivenhet finns på andra sidan, bland dem som vägrar se att det finns alternativ till EU. Det finns en uppgivenhet, en tro bland EU:s politiker att EU är den enda vägen.

Den brittiska liberala historikern Timothy Garton Ash uttryckte det som om man tror att ett Europa som inte går "framåt mot enandet" är dömt att "gå bakåt". Men, som Garton Ash så självklart uttrycker det, "denna åsikt tar sig uttryck i den så kallade ‘trampcykelteorin’ för europeisk integration: om man slutar trampa ramlar cykeln omkull. I själva verket är det ju så, som alla som kan cykla vet, att man bara behöver sätta ner en fot i marken. Och hur som helst är Europa ingen cykel."

- Det är som att cykla, skrev Percy Barnevik om EU i Financial Times i juni förra året. Det går inte att stå stilla, antingen rör man sig framåt eller så faller man, hette det i artikeln, förmodligen skriven av någon av Wallenbergssfärens välbetalda PR-konsulter. Men varje 5-åring vet ju att det är mycket lätt att få stopp på cykeln utan att ramla. Man bromsar och sätter ner foten. Likadant är det med EU. Man skall bromsa och sätta ned foten
Wallenbergssfären, Percy och EMU Rolf Englund i Nya Wermlands-Tidningen 2002-03-01

June target set for European constitution
"Clearly I believe it is possible to conclude an agreement," Bertie Ahern, Irish holder of the rotating EU presidency, said on Monday.
"We must do this between now and the June European Council [summit on June 17-18]."
Financial Times 22/3 2004

Europe's increasingly divisive debate on a new constitution could be wrapped up by mid-June, Bertie Ahern, Irish holder of the rotating EU presidency, said on Monday. Mr Ahern announced his intention to restart treaty negotiations - which collapsed in acrimony last December - after a meeting in Paris with Jacques Chirac, French president.

The Irish prime minister was on the final leg of talks with EU leaders ahead of the two-day European Council summit in Brussels starting on Thursday.

The bombings of the commuter trains in Madrid and the ensuing debate about the alleged triumph of terrorism may have overshadowed the real political significance of this event. But let there be no mistake: the politics of the European Union is fundamentally different today from what it was eight days ago.
Wolfgang Munchau, Financial Times 22/3 2004

The Socialist victory in Spain has given the process of European integration the biggest boost in many years.Mr Zapatero's announcement that he wants to align Spain more closely with France and Germany, its traditional allies, could have a series of political implications: for Europe's future constitution, for its foreign policy and also for Tony Blair, the British prime minister, who had forged a strategic alliance with José Mara Aznar, Spain's outgoing prime minister.

Let us take those issues in turn. Apart from supporting US policy over Iraq, Mr Aznar played a crucial role in the failure of the intergovernmental conference to agree a new European constitution last year. Together with Poland, Spain rejected the draft constitution, insisting that the proposed voting weights in the enlarged EU would cement the relative power of the most populous countries at their expense.

All this has left senior EU diplomats optimistic about the prospects of a deal over the constitution in June. There are still more than a dozen disputed points to be sorted out, and the process may yet be derailed. But if the Irish presidency of the EU manages to secure an agreement, Mr Zapatero's election may prove to have been a turning point.

The draft constitution has a number of shortcomings, especially the parts dealing with democratic processes and with economic policy. These shortcomings are serious enough for the constitution probably to need revision at some point in the future.

At the same time, it is a far more coherent and readable document than the present convoluted treaties. It also lays the ground for a common European foreign and security policy, not least through the creation of the position of a European foreign minister.

Where does this leave Mr Blair? In an uncomfortable position. He will not veto the constitution and risk isolation in the EU as long as the final draft takes account of the UK's main concerns, such as maintaining the national veto over tax harmonisation. But if the constitution is agreed at the EU's June summit, it could become an uncomfortable domestic issue at a bad time - a year before the election, which may take place next summer. For European integrationists, however, this is a moment of hope and opportunity. They have much to thank Spain's voters for.

Frågan om övergångsregler för den fria rörligheten kan kokas ner till problemet med arbetstagares självförsörjning. Pudelns kärna ligger i EU-lagen med det spännande namnet 1612/68
DN Anders Bolling, 22/3 2004

Poland has given its clearest signal yet that it will compromise on the Constitution - removing a major obstacle to eventual agreement on the treaty blueprint
EU Observer 19/3 2004

Polish president Aleksander Kwasniewski yesterday (18 March) spoke in positive terms about the new voting system in the draft Constitution - something which until now Warsaw had been strongly against. Mr Kwasniewski told FT Deutschland that a compromise on the voting method - known as the double majority system - currently being considered by the Irish EU Presidency is "an important and interesting idea". "

The compromise says that in the future decisions would be taken when 55% of member states representing 55% of the EU population agree to it.

Leszek Miller, the prime minister, said he did not want his country to be isolated
Mr Miller said he would recommend to Bertie Ahern, the Irish holder of the rotating EU presidency, that talks on the constitution should be relaunched at next week's summit in Brussels
Financial Times 19/3 2004

Leszek Miller, the prime minister, said he did not want his country to be isolated after the new Socialist government in Spain signalled it would no longer fight alongside Poland in a battle over EU voting weights.

"For an individual loneliness is a very unpleasant mental state," he told Brussels-based journalists. "For a country it would be very dangerous."

Mr Miller said he would recommend to Bertie Ahern, the Irish holder of the rotating EU presidency, that talks on the constitution should be relaunched at next week's summit in Brussels.

Why referendums on a new constitution would be good for the European Union
If a European government is to be created, it can only be with the consent of the governed.
The Economist 25/9 2003

In any event, regardless of the result, referendums on European issues serve a vital democratic purpose. Politicians and civil servants in Brussels spend a lot of time searching for ways to “bring Europe closer to the people”. The Irish and Swedish experiences show that referendums are the best way—possibly the only way—to achieve this.

For a jaded observer from Brussels it was oddly heartening to get into a taxi in Dublin at the height of the referendum campaign and be treated not to the usual moans about traffic and football but to an expletive-filled tirade against article 133 of the Nice treaty. In a politer, more Nordic way the Swedes also had an intense debate about the euro. The constraints of Europe's stability-and-growth pact, which limits government borrowing, are normally debated only by economists and Brussels nerds. Yet in Sweden, you heard ordinary people discussing the impact of the pact on the Portuguese welfare state.

In normal circumstances, public indifference to EU issues is entirely understandable. People believe, rightly, that such issues are usually decided far away, and above their heads. But give ordinary people a chance to have a say, and the Swedish and Irish experiences show that the great unwashed are perfectly capable of a proper debate about Europe. Recent experience also shows that a standard argument against referendums—that elected politicians can represent the views of their voters—is questionable when it comes to European issues, where the professional political class is often totally out of tune with public opinion.

Some of the more candid and thoughtful advocates of a federal Europe have begun to admit this and to argue for referendums. Pascal Lamy, a European commissioner from France and a self-declared “militant” believer in European unity, argues that holding a referendum on the EU constitution in France is the only way to counteract a growing French Euroscepticism and to “renew the marriage contract between the French and the construction of Europe.” Many Liberal Democrats, from Britain's most “pro-European” party, have joined Eurosceptic Tories in calling for a referendum. Even Valéry Giscard d'Estaing, the chairman of the convention that produced the draft, has made favourable noises about referendums, despite the risk that they might destroy his work. Such advocates of European unity have appreciated a simple truth.

If a European government is to be created, it can only be with the consent of the governed.

Nätverk med krav på folkomröstning om EU:s nya grundlag
EU är redan, eller är på väg att bli, helt annorlunda än det var vid folkomröstningen om svenskt inträde i unionen 1994
DN 19/3 2004

Miljöpartiet och vänstern har tillsammans med EU-kritiska socialdemokrater, centerpartister och kristdemokrater bildat ett nätverk med krav på folkomröstning om EU:s nya grundlag. I nätverket ingår också den nybildade EU-kritiska Junilistan och fackförbundet Transport.

- Vår enda arbetsuppgift är att samla in namn för att få till stånd en folkomröstning. Vi hoppas få in omkring 50.000 namn före sommaren på vår hemsida folkomröstning.nu och genom att samla in namn manuellt, förklarade Sören Wibe, socialdemokratisk riksdagsman.

När nätverket presenterades i Riksdagshuset på torsdagen tryckte man framför allt på att EU redan har eller är på väg att bli helt annorlunda än det var vid folkomröstningen om svenskt inträde i unionen 1994.

Mr Chirac said that France and Germany favoured finishing negotiations on the new Constitution "as soon as possible and certainly by the end of 2004"
"France and Germany will work for this", said the German Chancellor
EU Observer 17/3 2004

France and Germany have given positive signs about the Constitution just ten days before a crucial meeting of EU leaders to decide whether there is enough political will to revive negotiations. A meeting between German Chancellor Gerhard Schröder and French President Jacques Chirac in Paris on Tuesday (16 March) saw the two leaders agree that the Constitution must be wrapped up quickly.

Mr Schröder was more optimistic about the timing.
"I believe that we have the chance to secure a deal under the Irish Presidency [which runs until the end of June]. France and Germany will work for this", said the German Chancellor.

Jacques Chirac, France's president, was under mounting pressure to hold a referendum on the future European constitution yesterday after Jean-Pierre Raffarin, his prime minister, came out in unexpected support for the idea of a nationwide vote on the treaty.
FT October 10, 2003

"It will be necessary to have a referendum. A true European cannot not want a referendum," Mr Raffarin told reporters

When the European Council meets next week, our citizens will look to it to see progress on issues that are of fundamental importance to them and to the European Union. I strongly believe that if we do not make early progress on the constitution, we risk a further loss of momentum and of credibility. Confidence in the Union will erode
Bertie Ahern, Financial Times, March 16 2004
The writer is prime minister of Ireland and president of the European Council

The institutional questions are the most sensitive and will be the trickiest to resolve. I urge partners to approach them in the round. If the Union is to meet its citizens' expectations and to fulfil its international potential, its institutions must have a capacity for efficient, legitimate decision-making.

We need a parliament with an enhanced role that guarantees a level of representation with which citizens are comfortable and that enables MEPs to make a meaningful contribution.

We need to balance the equally valid demands for representativeness and efficiency in the Commission. A strong and effective Commission better protects the rights and interests of all member states, especially the smaller ones. A weak Commission will simply be bypassed.

Hopes are rising in European capitals that the change of government in Madrid could break the deadlock over a new constitution for the European Union
Finacial Times 16/3 2004

José Luis Rodríguez Zapatero, Spain's prime minister-elect: "I believe that we will rapidly reach an agreement which will maintain a reasonable balance of power that will define the new, enlarged Europe." Poland, which fought alongside Spain to oppose the constitution's proposed voting system in the Council of Ministers, admitted Mr Zapatero's election could leave Warsaw isolated.

Leszek Miller, the Polish prime minister, said: "If Spain changes its position on the European constitution, then the worst thing that could happen to Poland would be isolation. Therefore we have to find a solution which will not lead to that isolation."

The improved mood may persuade Bertie Ahern, the Irish holder of the rotating EU presidency, to announce at next week's EU summit that he will push for a final deal. That could come either at a special summit next month, or after the European elections in June.

Berlin is considering a compromise on the key issue of vote weighting in a future EU
- which could shift the whole tone of the Constitution debate
EU Observer 8/3 2004

Currently, the draft Constitution suggests that 50% of member states representing 60% of EU citizens is needed for a decision to be taken. Small- and medium-sized member states - particularly Poland and Spain - have been strongly opposed to the new system fearing it means large member states can run roughshod over them in important decisions.

The idea being bandied about is lowering the population criterion (from 60%) and raising the number of countries threshold (from 50%). If the reports turn out to be the official position of the German government it would substantially alter the tone and nature of the discussion on the Constitution. It may also give the general push towards an overall compromise that the Irish EU Presidency is hoping to secure before a crucial meeting of EU leaders later this month.

Jean-Claude Juncker, tipped by many to become the next president of the European Commission, urged other European leaders to accept a "two-speed" Europe only as a last resort
The prime minister of Luxembourg, who is seeking re-election, says a large European Union comprised of 25 states "must be given the chance to work", even though many diplomats insist a bigger EU will be too unwieldy to work effectively.
Financial Times 4/3 2004

The prime minister of Luxembourg, who is seeking re-election, says a large European Union comprised of 25 states "must be given the chance to work", even though many diplomats insist a bigger EU will be too unwieldy to work effectively. But, as one of the staunchest defenders of a more politically integrated Europe, Mr Juncker told the Financial Times he would not rule out "a united, hard grouping if that were the way to move European integration forward". He said the EU's future direction depended on whether Ireland, holder of the presidency, could push through a new constitutional treaty for Europe before June's European parliamentary elections.

Mr Juncker was speaking after Joschka Fischer, German foreign minister, did an about-turn last weekend when he said he no longer supported the idea of a "two-speed" or core Europe. Once a firm supporter of a few countries taking the lead in more EU integration, Mr Fischer said his priority now was for a bigger, stronger and more integrated Europe - with Turkey as a member - that could deal with new threats.

Dublin will draw up a progress report for EU leaders later this month (25-26 March).
EU Observer 1/3 2004

The next three weeks are set to be the deciding phase for whether a European Constitution can be achieved within the first half of this year and so under the current Irish EU Presidency.

While Irish prime minister Bertie Ahern has publicly met his counterparts from all of the key players in the treaty negotiations - France, Germany, the UK, Spain and Poland - background negotiations will continue over the next few weeks to see where a compromise can be found.

Chirac yesterday increased the tempo in the Constitution debate by saying that all of Europe's energy should be devoted to breaking the deadlock and securing a deal by the end of the year
Mr Chirac repeated his case for a two-speed Europe
EU Observer 25/2 2004

that "pioneer groups" need to be set up that could move faster than others on some issues. This would allow "more flexibility", according to the French President. "Certain countries will have the desire and the ability to move at a quicker pace: let's open the door for them", said Mr Chirac. On the other hand, "for others who are more hesitant, let's allow them as much time as they need".

Will not France and Germany seek to exploit Mr Blair's delight at being at the heart of Europe for their own ends, the first to build a defence capability to rival Nato's, the second to advance a federal agenda?
Daily Telegraph 19/2 2004

Do we want to get into bed with two countries whose recent record has been so retrograde, initially over reform of the Common Agricultural Policy, then in breaching the guidelines of the stability and growth pact?

What of our relationships with other European allies, notably Italy, Poland and Spain, which fear that the Berlin triumvirate is an embryonic directory designed to present European summits with faits accomplis, thus excluding them from decision-making? And can a country which remains outside the euro zone really claim to belong to the core?

The seismic shifts which are taking place offer Britain an opportunity to reassert Europe's vocation as a union of nation states rather than a would-be federation. France and Germany, the old motors of integration, have alienated many of their partners by their behaviour over Iraq and the stability pact.

The Commission has rarely been weaker. Differences over voting rights have prevented adoption of a European constitution. The new entrants are looking for liberal economic policies which will allow them to make the most of membership. As a champion of transatlantic unity and free trade, Britain has the potential to be the continent's pace-maker.

The problem is Mr Blair's ambivalence. He is a close ally of Washington, yet has accepted the union's acquiring an autonomous defence capability outside Nato. Despite domestic opposition, he still dreams of taking Britain into the euro zone. His attitude towards the new European constitution remains confusing: he talks of red lines that cannot be crossed, yet appears ready to accept a document which would radically alter the union's status.

Michael Howard, the Conservative leader, drew two ineradicable lines in the sand on Thursday
he said that Conservatives "oppose the idea of having an EU constitution"
total opposition to British membership of the euro
Financial Times 12/2 2004

Den mest brännande utrikespolitiska frågan just nu:
det svenska EU-medlemskapets vara eller icke vara.
Expressen-ledare 11/2 2004

För något håller på att hända. Sverige är på väg att lämna EU. Inte med en skräll utan med ett gnäll, för att tala med TS Eliot; inte genom ett formellt utträde, utan genom att steg för steg tassa ut ur gemenskapen.

Att säga nej till euron var ett tydligt steg mot periferin. Sverige signalerade sin misstro mot det europeiska projektet, och vårt inflytande över den ekonomiska agendan har smultit ihop till ett intet.

Den nya grundlagen har också hanterats som om svenska politiker själsligen stått utanför i EU. Under framtidskonventet, där grundlagen arbetades fram, tog Sveriges förhandlare, dåvarande utrikesminister Lena Hjelm-Wallén och statssekreterare Lars Danielsson, processen med en uttråkad klackspark. Först i elfte timmen insåg man att Europas framtid stod på spel. Men då var Sverige redan på efterkälken. "

Den fråga som förmodligen kommer att definiera och konsolidera EU i framtiden är den gemensamma säkerhets- och utrikespolitiken. Här finns en fungerande europeisk motor, bestående av Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Syftet är att stärka EU som aktör på den internationella scenen. Inte att bli en konkurrent till USA, men en partner som måste tas på allvar.

Målet är att verka för fred, rättvisa och demokrati. Den svenska regeringen blev emellertid så svårt chockad av den utvecklingen att både Göran Persson och Laila Freivalds förnekade att någon överenskommelse existerade.

Ingen gemensam ekonomisk politik för Sverige, alltså. Ingen gemensam säkerhets- och utrikespolitik, heller. Och nu drar vi åt tumskruvarna för den fria rörligheten för EU-medborgare, och talar övergångsregler. Det sistnämnda är vi förvisso inte ensamma om. Alla medlemsländer utom Storbritannien och Irland ger nykomlingarna kalla handen. Men sammantaget skapas bilden av ett Sverige som vänder EU ryggen.

Saknaden efter Anna Lindh är som sagt stor. I Almedalen förra sommaren höll hon ett fantastiskt tal, där hon drog en linje mellan den gemensamma utrikespolitiken, det gemensamma myntet och den gemensamma kampen för fred, social rättvisa och mänskliga rättigheter. Hon hymlade inte om att EU handlar om politisk makt, utan påminde i stället om att socialdemokratin alltid sökt sig till makten för att driva de frågor man trott på. Om Anna Lindhs efterträdare Laila Freivalds, tillsammans med Göran Persson - och ostörd av oppositionen - förslösar det arvet, och fortsätter att fega och passa, då ger man de verkliga EU-skeptikerna tolkningsföreträde och ut-ur-EU-partier kan få luft under vingarna.

Om /Turkiet/ kommer med så har vi ju plötsligt gränser mot både Irak och Iran.
Frankrike kommer aldrig att gå med på att ratificera konstitutionen om de anar att Turkiet kan komma med i EU.
Elmar Brok, tysk kristdemokrat och ordförande i EU-parlamentets utskott för utrikes- och säkerhetspolitik
Barometern 24/1 2004

Barometern-OT: Är det inte alltid så att intressena kring vad som ska försvaras blir alltmer olika alltmedan Europa växer? Är det inte risk för splittring inom EU i detta hänseende?

Elmar Brok: Jo, det är det – om vi växer för snabbt. Detta är en klassisk fråga. Alla vet ju att allianser och imperier alltid faller när de är som starkast. Till detta kommer också den turkiska frågan, vilken måste vävas in i resonemanget. Om de kommer med så har vi ju plötsligt gränser mot både Irak och Iran. Det gäller att EU måste visa sin styrka att kunna begränsa sig.

EB: Ja, absolut. Detta berör också frågan om den nya konstitutionen. Frankrike kommer aldrig att gå med på att ratificera den om de anar att Turkiet kan komma med i EU.

Elmar Brok är ett namn som inger respekt bland dem som är aktiva inom politiken på Europanivå. Han är tysk kristdemokrat och har en gedigen bana bakom sig inom tysk och europeisk politik. I grunden är han utbildad journalist. Han är för tillfället ordförande i EU-parlamentets utskott för utrikes- och säkerhetspolitik samt mänskliga rättigheter. Barometern-OT får en pratstund med honom över en öl efter hans anförande om europeisk framtida säkerhet på konferensen för Folk och försvar.

Europe can trust in France's support
For France, Europe is first and foremost a state of mind, a community of souls whose aim, since the Enlightenment, has been the quest for happiness and justice.
Jean-Pierre Raffarin, Financial Times January 14 2004
The writer is prime minister of France

Search the site with Google: